Det är ju vägen som är målet. Sägs det i alla fall. Det här inlägget fokuserar på vägen, processen att samla och sammanställa historiskt material. Det kommer bli några sådana inlägg, uppblandat med de andra. Nu kör vi.

Besvikelser och glädjerus. Det är vad grävande i arkiv och nätletande efter historiska pusselbitar utsätter en för. Utan besvikelser, inget rus. Ni vet vad Alfons Åbergs pappa sa om att ha tråkigt. Även om mitt sökande aldrig varit tråkigt så finns det glädjestunder som står ut.

Måndag 13 oktober 2014 var en sådan dag. Min sökning på Google visade att det fanns en fransk doktorsavhandling som sannolikt skulle ha svaren på många av mina frågor. Från 2008 dessutom. BINGO med jättestora bokstäver. Någon har alltså skrivit om utländska krigsfångar, i rätt del av Frankrike och under rätt tidsperiod. Les prisonniers de guerre étrangers dans le nord-est de la France (1803-1814) . Eftersom jag satt på universitetsbiblioteket vid Näckrosdammen blev firandet ljudlöst.

Nu skulle högskolepoängen i franska och en lång skidsäsong i Grenoble på 80-talet leverera. Bring it on, bara. Trodde jag.

Drygt ett år senare befinner jag mig på tunnelbanan i Paris. Jag har fått tillåtelse att besöka det lilla biblioteket Paul Marmottan på 7 place Denfert-Rochereau . Det är nära nu, mina frågor ska äntligen ska få sina svar. Eller?

Perioden 13 oktober 2014-16 december 2015

Redan dagen efter den lyckade googlesökningen tryckte jag iväg ett mejl. Väldigt välformulerat om jag får säga det själv.

Cher Monsieur blabla jag har hittat dagböcker från svenska krigsfångar bla bla skulle du kunna skicka din avhandling, det skulle betyda så mycket blabla. Salutations les plus distinguées,  Olof Drakenberg.

Tyst.

5 november 2014. Jag skickar samma mejl en gång till.

13 november får jag svar.

”Bonjour cher Monsieur, je vous recontacte dès que possible. Cordialement”

Bingokänslan är tillbaks. Han har läst meddelandet, han förstår mig, han har säkert mycket att göra men han återkommer så snart som möjligt. Jag svarar snabbt samma dag. Stort tack för ditt mejl. Det är med stort intresse jag inväntar ditt svar. Cordialement Olof . Bäst att jag också använder den artighetsfras han verkar gilla.

Tystnad.

En månad senare, 12 december kan jag inte hålla mig längre. Skickar frågan på nytt. Din avhandling skulle hjälpa mig enormt mycket. Skulle du kunna skicka en pdf, en länk eller kan jag betala för en tryckt kopia? Jag testar med avslutningsfrasen Mes salutations les plus distinguées. Kanske var jättedumt med cordialement ändå? Tystnad.

Tystnad. Den 4 januari ursäktar jag min påstridighet och undrar på nytt om det finns något som helst sätt att ta del av hans avhandling. Tystnad.

Jag försöker ringa men får aldrig något svar. Jag googlar, ser att han talat på en Napoleonkonferens nyligen. Ringer arrangören. -Jasså han, hopplös att hålla kontakt med. Jag skulle ge upp, säger han. Vraiment/verkligen, säger jag förvånat.

Obingo således. Den 20 mars kontaktar jag hans handledare för avhandlingen. Berättar om mitt projekt och undrar om han har tillgång till avhandlingen och möjligtvis kan skicka den.

Jag får svar samma dag. Bingofeeling. Handledaren säger att den forfarande inte är publicerad men att den finns på microfilm i på universitetet i Lille. Dessutom har han deponerat sitt exemplar på Biblioteque Marmottan i Boulogne Billancourt, ett litet museum specialiserat på Napoleontiden.

Ska jag behöva åka hela vägen till Paris? Microfilm?

Nu är det sommar. Det är inte så att allt mitt arbete stannat upp medan jag väntar på en avhandling som jag tror innehåller något matnyttigt. Tänk om det inte ens gör det? Grymt frustrerande.

Då plötsligt, den 7 juni, bingo. Den av mig jagade skriver att han är oändligt ledsen över att hans svar dröjt så länge. Han har haft lite bekymmer och inte varit uppkopplad på länge. Han ber om min adress och lovar att posta hans ”modesta” bidrag till forskningen. Jag svarar naturligtvis med vändande epost. Det kommer bli en bra sommar, jag känner det på mig.

Sommare en hösten går men inget brev kommer. Nya mejl. Inga svar.

Bingo. Jag ska till Paris i jobbet. För Sidas räkning ska jag tillsammans med kollegan Ingela delta i ett arbetsgruppsmöte för grön tillväxt. Grön tillväxt har nog ingen koppling till Napoleon alls. Nåväl, i god tid innan kontaktar jag biblioteket för att höra att kopian finns där. Det gör den. Men för att jag ska få se den måste jag ha tillåtelse från författaren. Hallå. Hallå, Hallå. Till slut nöjer de sig när jag visar mejlväxlingen där han lovar att skicka avhandlingen till mig. De lovar också att släppa in mig i biblioteket utanför ordinarie öppettid. Det går bra nu.

Paris den 16 december 2015

Ett drygt år efter att jag fick nys om avhandlingen går jag med luttrade steg upp ur tunnelbanan i Boulogne Billancourt i Paris utkanter. Om någon någonsin gått med luttrade steg så var det jag. Det kunde ju fortfarande bli fel. Bäst att inte ta ut segern i förskott.

Paris har vid den här tiden en ny kejsare. Han har gett upphov till ett nytt franskt verb och det har bara gått en dryg månad sedan skrev han in sig i rekordböckerna som den bästa målskytten i Paris Saint-Germains historia. Det är Zlatans ansikte jag möter när jag kommer upp ur tunnelbanan. Skyltarna som möter mig pekar mot Parc des Princes, PSGs hemmaarena. Den visar sig ligga ett stenkast från det lilla Napoleonbiblioteket.

Den vänliga biblioteksföreståndaren Gabrielle möter mig vid dörren.

-Ah bonjour, Monsieur Drakenberg, le Suédois med krigsfångeintresset est arrivé, säger hon. Gabrielle leder in mig i ett vackert rum med pelare, stuckatur i taket, guldornamenterade kandelabrar, kristallkronor och böcker från golv till tak. Bokhyllorna är inglasade. Det känns mycket högtidligt. Framlagt på bordet av ädelträ ligger den häftade, hett åtrådda pappershögen. Inget fancy alls. Men jag får inte ta papperskopia av den. Fram med mobilen, läs inte, fotografera snabbt, snart går flyget.

En stund senare står jag och väntar på flygbussen vid Porte Maillot, ett boulekast från Napoleons Triumfbåge. Jag tar fram mobilen , öppnar galleriet och börjar läsa avhandlingen på mobilen. Ser bra ut. Kul. Bingo.