Den 20 december 1807 befinner sig Napoleon i Milano. Ett par dagar tidigare hade han utfärdat det så kallade Milano-dekretet, ett beslut som utökade förbudet för neutrala stater att handla med Storbritannien. Motståndaren skulle knäckas med ekonomiska medel.

Napoleon hade många frågor på sitt bord. Det svenska ärendet var nog ett av de minsta. Han skriver ett brev till Krigsministern i Paris med förslag på omorganisation av den franska armén. Brevet avslutas ”Fundera på saken, ta in synpunkter från de bästa experterna inom området och återkom med resultatet.” Han skriver också utförliga instruktioner till general Junot. Junot hade ett par veckor tidigare lett den franska arméns intåg i Portugal. Napoleon instruerar nu generalen att upplösa större delen av den tillfångatagna portugisiska armén, att snarast föra ut kungliga prinsar från Lissabon och sända militära befälhavare ur landet. Han ger även Junot order att alla engelska tillgångar ska beslagtas och att trupper ska befästa alla viktiga platser.
Samma decemberdag ställs Napoleon även inför ett ärende med trilskande svenskar. Krigsministern, general Clarke skriver till Napoleon att de svenska krigsfångarna vägrar att gå med på att tvångsarbeta med kanalgrävning. Napoleon kallar svenskarnas trots för ett ”dåligt skämt”, och kräver att Clarke sätter dem i arbete. Han påpekar att franska soldater som hamnat i svensk fångenskap tvingats att arbeta. Napoleon var rätt informerad. Franska krigsfångar deltog i grävandet av Södertälje kanal. De sattes också i arbete vid byggandet av Norrbro i Stockholm.
En tid senare får svenskarna ordern om att bege sig till St Quentin för kanalgrävning. Läs mer kanalgrävandet här.
Krigsministern Clarke som Napoleon brevväxlade med var samme man som ett drygt halvår tidigare bjöd Drakenberg och de andra tillfångatagna svenska officerarna på middag i Berlin.
Om inte detta exempel på Napoleons önska om och förmåga till detaljstyrning slagit dig med häpnad så kommer ytterligare ett .
Napoleon får senare fråga om två svenska sjömän som tillfångatagits ombord på ett brittiskt fartyg. De anhåller om att försättas på fri fot. Avslås, svarar Napoleon.
