Digitaliserad av Olof Drakenberg 2014 efter en maskinskriven avskrift. En varning är här på sin plats. De första sidorna är tuffa att ta sig förbi på grund av långa uppräkningar av personnamn och platser. Härda ut, det blir snart mer spännande än så. 

Jag har lagt till förklarande fotnötter, länkar och några bilder/kartor för att underlätta läsningen. I några fall anges streck — där dagboken inte kunnat tydas.

Vill du hellre skriva ut är det bättre att trycka på den gröna knappen Ladda ner härovan.

Dag Journal

Förd av

Löjtnanten vid Wästmanlands Regemente

Johan Adam Drakenberg 

Börjad den 1.sta Dec: 1806

1Dec Klåckan ½ till 1. ef:m: Ankom Ordres att Marchera med Halfwa Copmagniet till Arboga där  skulle Battaljon af Reg:tet skulle Samlas för att afgå till Skåne. Desse Hastige Ordres blefwo för mig ganska Brydamme, Jag hade eij gjort något arrengement om mitt Boställe och om mitt Hushållning Samt mine öfrige Affairer, omtanken huru alt detta jämte en mängd andre omständigheter skulle ställas i ordning, förosakade en sådan omwäxling af tankar i mitt Hufwud, att jag snart blev oförmögen att tänka redigt, i de första momenter efter desse oförwäntade Ordres. –Snart Återkom dock min tankeförmåga – Och Ordres Expedierades, bud skickades till Staden, mine Kläder twättades och inpackades, mine papper Genomsågs och rangerades, och det partij som hastigheten tillät togs Angående mitt Boställe och hushållning, som torde hända eij war det bästa men långt wal Ägde eij rum, bref skrefs till mine wänner och andre wänner och Grannar gjorde mig besök. Afsked sades till dem och till mitt Lugna och trefliga Nås samt mitt Beskedliga Tienstfolk, och kl:11. om natten reste jag med Beklämt hjerta från detta Älskade ställe och denna Ort som hyste alt Det Dyrbaraste jag Äger i denna Werlden.

Den 2.dne kl. 4 om morgonen ankom jag till Igeltierna där Comp: samlades, är träffade jag min Capt: af Bierkén och FanJunk: Crusell. Kl: 10. skiedde afmarche härifrån, sedan mycket krångel med Bönder hade förevarit – och ett Broderligt farwäl blifwit sagt till min Capt: – Kl:6 om Afton Ankom jag till Sör Gersbo, där Kronskiuts war i ordning för Commenderingen, åt Afton hos Krono-Befallningsman Janse och fortsatte Marchen kl: 8 därifrån. Jag reste hela natten, kl: 6 rastades i Skellby hos Inspect: Odelberg, och kom kl. 8

d/: 3 om morgonen till Kohlbecks Gästgifwarest: där flere Kammerater af Regt: träffades. Kl:10. I Kiöping där Raiffraichissement togs hos Adjut: Unge och resan fortsattes till Arboga där alla Kammeraterna träffades och andre Gamle wänner och Bekante, bland hwilka Lieut:Moël endast nämnes, Quarter ficks hos Handelsman Åström, här Rangerades Battaljon och Alla saker för Marchen som Anträddes.

d/:4 kl: 11. på förmidd: – I Arboga skref jag till Capt: Bierkén och quarlämnade min kärra hos Lieut: Moël. Officerarna af Reg:tet som nu Bortmarcherade woro Premier Majoren Friedricksson, Befälhafware för Battaljon, Capt: C: O: Stiernstam, C: A: Leijonflyckt, G: Stiernstam och C: M: Swinhufwud, Lieut: I:A Drakenberg, H:M Cronhielm, C: Posse Comd: som Reg:ts Quartermästare, C: Wirgin och C:G Dahlfeldt, Fend: G: Falkenberg Comd: som Adjutant, G: Leijonhufwud, C:A: Ehrenström, F: Ehrenheim och Elgenstierna samt Reg:ts Pastor Bergström.

Wid Genomresan af Örebro besöktes Tanterna Åkerhielm och Cousine Hädda Geté, här åts och Dracks med all flit, som också ganska wälbehöfdes ty det war Ganska sträng köld och jag har aldrig frusit så mycket som då i hela min lifstid. Sedan jag hos dessa goda wänner hadde någorlunda uppwärmt mine frusne Lifskrafter och wederbörligen tagit Afskied, med 1000:de hälsningar till deras och mine wänner i Dahlorten, Uppsöktes mine Kammerater, som af Magistraten inwiterade, blifwit Hederligt undfägnade. Hela Battaljon åtnjöt äfwen förplägning på torget, nattläger war Utsatt i Skyberga dit ankomsten skiedde kl: 12 om natten.

d/:5 fortsatte tåget förbij Skylbergs Bruk där Herr Bruks Patron och wasa Riddaren Burenstam Inwiterade hela Battaljon, Befäl och Manskap att äta en Stor Ståtelig Middag som med mycken Glädje emotogs af war och en, i Synnerhet av manskapet som utaf den stränga kölden woro Aldeles förstelnade. Efter denna Goda Måltid fortsattes resan till Brattebro, förbij Medewij Brunn till Nykyrke där nattquarter war utsatt för Battaljon. Kl: 11. om natten Ankom Battaljon dit. Baron Falkenberg hwilkens häst skenade bröt sig illa i foten.

d/: 6. kl: 7 börjades åter marchen och passerades Staden Wastena, där jag blef quar Commenderad att Afpolletera Siuke Soldaterna N:o 15 Dunder och 105 Herre af Öf: Lieut: Compt: och 78 Boström af Kungsöhrs Compt: å samt Årnbergs Diurgård till Holkaberg där nattquarter war Utsatt, nu regnade det ganska starckt och blef ett i högsta Grad infamt wäglag. Kl:12 fick wij sofwa här.

d/: 7. Passerades genom Gränna till Råby och Jönkiöping dit Ankomsten skiedde kl ½ till 2, om natten, då man wåt och hungrig måste springa wist 10 gånger kring staden för att hos Stadens ogine innewånare skaffa manskapet quarter. Min wärd wille knapt gifwa mig en Boutlelj Swagdricka.

d/: 8. Utogs nya och aflefwererades de Gamla Gewären på Gewärs Facktorit i Jönkiöping. – Här träffade jag helt oförmodat min Broder Thure som war ganska roligt, jag hade tänkt skrifwa hem till mine för-Äldrar härifrån men min Bror som nu stod på resan hem, åtog sig framföra munteligt hwad jag tänkt skrifwa. Sedan ett ömt farwäl blifwit sagt till min Bror, frukost Intagen, så skiedde fortsättning af Marchen kl:11. från Jönkiöping, till Klefshult där Quarter Intogs kl:12. Natten i det aldra strängaste Mörker.

d/: 9 rastedag –  gjordes första Aflöninge till troupp: en – uppsattes nya namn Rulla på de ihopslagna Compagt: och Torkades wåta kläder m:m:

d/: 10 fortsattes marchen förbij Wernamo, Dörarp, till Jungby där nattquarter war utsatt, jag med 1:sta Comp: framkom eij dit förrän kl: 6. om morgonen, och ordsaken därtill war den att vij måste gå i brist på hästar. De 3:ne andra Compagnr: woro wid min Ankost Uppställde för att åter Marchera som och skiedde.

d/: 11. förbij Hamneda, Trahered till Markaryd där nattquarter war, under wägen passerades utmed Lagaån som har owanligt Branta stränder och olyckligtwis blef det natt innan wij hunno till denna passage och så mörkt att man utan Lius eij kunde gå ett enda steg, jag war Arrier Garde och som eij hästar räkte till så måste jag gå med mitt folk af hwilken en hadde den olyckan att falla reth ner i strömmen och blef med mycken möda uptagen dock utan att kunna Återfås till lifwet. Kl: war 7. om morgonen då jag framkom till Markaryd där Ordres mötte oss att wij skulle tåga till fots genom Skåne.

d/: 12. fortsattes tåget till Biernum där wij fick goda quarter.

d/: 13 fick jag Permission att resa till min Morbror Lilljehöök på Maglöw hwarest jag blef af min faster och Syster så wäl som min Goda Morbror Oändeligen wäl emotagen, här pratades om allehanda Intressante saker, Skrfs till flera af mina wänner och mine föräldrar, Janet lagade om mitt bröst som under resan fått en ganska swår Anstöd af hosta – min Cantin blev wäl försedd af min Goda Älskade Faster och jag reste med 1000:de wälment giorde önskningar för mitt wäl därifrån kl: 3 om efter.m:

d/: 14. för att träffa mine Kammerater i Iknaberga, där de denna dagen rastadt öfwer och där de emottagit Ordres att genom Durkmarche gå till Ystad för att med första wind Segla till Stralsund, hwilkas Ordres eij woro af den natur att de förordsakade Glädje, utan fann jag wid min Ditkomst Allas ansigten målade med en wiss oro och en Ängslig tystnad rådde bland dem alla. Baron Posse fick Ordres att genast resa förut och Prowiantera och dela Inn fartygen till wår öfwerfart, och jag fick ordres att giöra Reg:ts Quartermästartienst under marchen till Ystad.

d/: 15. börjades Durckmarchen och fortsattes till Brösarp där nattquarter Intogs kl: 9 om Aftonen i ett Stormande regn, som förföljde oss under hela nästpåföljande dag, Blandat med Skarpt hagel så wij efter fortsatt marche

d/: 16. framkommo till Ystad helt genomblöta, hungrige och utfrusne. Lyckligtwis war det eij wind då wij kommo dit utan blef Battaljon Inquarterad i Staden och fick Torka sine wåta paltor. Jag fick quarter hos en ganska Hederlig och bra karl Handelsman Hak, som wiste mig all möijelig Höflighet och Godhet.

d/: 17 Hwilade man sine Utröttade Lemmar.

d/: 18. Giorde Wästmanlands Off: Corps En Bal för Ystads Damer och Skönheter, den bewistades av mig dock utan att Dansa.

d/: 19. Skrefs hem till mine föräldrar, samt andre gode wänner i Hedemora och Dahlorten samt till min morbror. Kl: 3 eft:m: slogs General Marche och manskapet gick om Bord och 5 fartyg lyftade Ankar och började Segla åt Stralsund med tämmelig God wind.

d/: 20 om morgonen wände wind sig om och alla fartygen måste wända om till Ystad, wij woro så nära Pommerska Vallen att wij såg den ganska wäl, kl: 3 om eft:m: lade wij till wid Ystads brygga efter denna onyttiga men mycket påkostande Segling, ty alla woro i hög Grad Beswärade av Siösiukan.

d/: 21. 22. och 23. lefdes helt stilla och Tranquilt i Ystad, tills kl: 11 om natten d/: 23. då General Marche slogs, men då Trouppen kon ned till Siön så blåste sträng Motwind.

d/: 24. Julafton passerades hos min wärd, tämmeligen Roligt, ehuru eij Jämförelsewis med de flera sådande Aftnar jag passerat i kretsen bland föräldrar, syskon och Älskade wänner.

d/: 25. Juldagen om morgonen kl: 4 afseglade 2:ne Jagter med Besättning af Battaljons manskap från Ystad. Chef Skeppet med Majoren Fredrikson: Capt: C:O: Stiernstam, Lieut: Posse, Fend: Falkenberg och Leijonhufwud samt lieut: Dahlfeldt som war på det andra Fartyget. Juldagen tillbragtes för öfrigt ganska tyst. Ottsångspredikan afhördes i Stora Stads Kyrkan med mycken Andakt som eij stördes af något Quinfolks Pladder ty Åhörarne bestod endast af Militairer och några få Stadens Karlar. Om eftermiddagen Uppkom en horrible Stark blåst som fortfor hela natten med Åsska och Hagel – desse Elementer upphörde eij täfla med hwarandra förr än natten emellan Annandagen och 3:de dag Jul.

d/: 26 tillbragtes i Ängslan Öfwer wåre på Siön warande Kammerater och Soldater och af Stadens Innewånare med Dans på Rådhuset i hwilken någre af mine Kammerater Äfwen deltog.

d/: 27 framlefdes tyst och stilla.

d/: 28. dagen tillbragtes i Ystad men kl:10 om natten slogs General Marche och wij gingo om bod med det resterande manskapet på 5 Jagter och fortsatte Seglingen med God Wind tills mot aftonen den

d/: 29. då storm Uppkom, för hwilken wij måste söka hafwet och under natten dräija bij. En sådan natt har jag Aldrig öfwerlewat, hon var ryslig.

Norra Tyskland med Svenska Pommern 1812 utdrag ur The Historical Atlas by William R. Shepherd

d/: 30. Om morgonen söktes land med god wind men som hastigt kastase sig och nödgade oss att kasta Ankar utanför Wittow på Rugen, där Genast folket började att Debarquera. Capt: Swinhufwud och jag  woro de enda som woro nog Lyckliga att få wårt folk i land, Capt: Stiernstam, Lieut: Grefwe Cronhjelm och Wirgin fick eij sine besättningar i land till fult Antal, den förstnämnde förlorade 1 Under Off: 1 Trumslag: och 19 soldater och de andre både sine halfwa besättningar. Blåsten slet utaf Ankartågen och dref fartygen ut i öppna Siön Under den Aldra Häftigaste Storm. Komne på land blefwo wij Artigt emotagne af en Capt: von der Lancken som Offererade sitt hus och bord åt Alla Officerarne och sine Bönders till qwarter för Soldaterna och fans Ingen som eij med nöije begagnade denna ädla Invite.

d/: 31. Lefdes inom hus på Lanckensbourg emedan Storm, Regn och däraf följande Flackt wäglag giorde omöijligt att sticka näsan ut genom porten. 

1807

Januarij d/: 1. – skickades Fend: Ehrenström till Stralsund till General Armfeldt med Underrättelse att den i Ystad efterlämnade delen af Battaljon war ankommen till Wittow, wij Andra woro quar på Lanckensbourg, denna dagen war det wackert wäder, men kalt och sträng Blåst. Prowianterades Manskapet med förning.

d/: 2. woro wij annu quar på Lanckensbourg, kom Fend: Grefwe Spens på Major Roswals Befallning att underrätta sig hwad wij woro för folk, kom äfwen Fend: Enhrenström Åter från Stralsund, med Ordres att wij dagen därpå skulle afmarchera till Stralsund.

d/: 3. Marcherade ifrån Lanckensbourg öfwer Wittow färja, till Gingst en liten stad på Rugen, i ett horribelt regn och Flackt wägelag så att Smutsen gick upp till knäet: förkylde mig och hade ett swårt håll som Äfwen fortfor den

d/: 4. Då marchen fortsattes från Gingst till en gård som hette Dransdorff och till en by som hette Rombin där vi i Anseende till den stränga Stormen som hindrade wår öfwerfart till Stralsund, blefwo Inquarterade. Här fingo wij den Glada och Lugnande Underrättelsen att alla wåra Kammerater och alt manskapet utom 1. Under Off: 1. Trumslagare och 19 soldater woro Lyckeligen komne i land på Rugen och skulla sammanträffa med oss i Stralsund.

d/: 5. måste wij Ligge Öfwer fr Storm.

d/: 6. Marcherades från Rombin och Dransdorff till Alten Wär där wij på Båtar öfwergingo till Stralsund, där wåre Kammerater af Reg:tet och månge andre Gode wänner och Bekante Stridsbussar träffades, bland hwilka äfwen min Yngsta Broder, Börje, Fanjunkare wid Elfsborgs Battaljon, mig eij till Liten Glädje och nytta, ty han blef min hjelpreda i många Afseenden, Såsom kunnig i Språket, hwilket jag eij war mägktig. Trouppen blef Inquarterad: 1:sta Comp: på fär och Mulen Strass: och jag fick Quarter tillika med fend: Ehrenström hos en Winhandlar Gräw i huset No: 78 på färstrass

d/: 7. Uppwaktning hos General Gouwerneurn von Essen, General Armfelt m.fl. Giorde man sig något hemma tamd i Stralsund och lärde sig känna hwarest alla Kammerater och bekante bodde, samt började låta Ändra sine mounderings Persedlar m:m:

Tiden framflöt Sedan under enahanda giöromål, neml: wagter, Arbets Commenderingar till Diwerse ställen, samt wanlig tienstgiöring i Comp: bref skrefs hem Under denna tiden till Slägt och wänner – bref hade jag och Glädje att emotaga ifrån Mine föräldrar och Syskon och från mine wänner i Dahlarne.

d/: 24 Jan. då äfwen Capt: G:x Leijonflyckt ankom till Stralsund.

d/: 28. Jannuarij då Underrättelse kom att fransoserna attaquerarade förposterna wid Gränsen af Pommern

d/: 29. Retirerade hela förpost kjedjan in, inom Stralsunds fästningsmurar och började 

wacktgiörning, wid Wakarne med Battaljonerne, war ett förfärligt Allarm i Stralsund.

d/: 30. Blef Commenderad att giöra tienst tillika med fend: Edelfeldt, 2:ne Underoff: och 90 man Soldater såsom Canon Serwice i Papens Bastion. Kom Upp

31. giorde min första wagt i Papens Bastion.

Under februarij Månad fördes ett ganska Enformigt lif, åtminstone för mig som eij giorde Annat än gick på och utaf wagt, skref hem till Swerge, och emotog bref därifrån. D: 10, 14-24 m:fl: andre dagar föreföll Skermytslingar mellan franska och Swenska Troupperne då likwäl Swenskarne Alltid måste med förlust Draga sig tillbaka innom fästningen.

19. Febr: dog wår Reg:ts Pastor Bergström.

Den 24 febr: blef Öfwerste Norby Chefen för Wendes Artillerij Dödskjuten utanför Kniper port.

Martii 1. en Söndag anfölls Swenska förposterne wid Tribsers Post, Som då Utgiordes av Wästmanlands Jägare, af franska Chasseurerne. Till fend: Ehrenström kom en kula som gick in i och Stannade i Ytter Kängan utan att taga hål på Stöfwln men wred ändå nageln av Stor Tåen. Jägaren Lille af första Comp: blef illa Blesserad och måste lämnas quar på Platsen, där fransoserne togo honom, Han dog Sedan, hos dem, 5 dygn efter i Griefswald. Flere Andre Jägare af Battaljon blefwo illa Blesserade.

d/:10. Skulle hela Garnison giöra ett stort Utfall, men om natten förut rymde 2:ne Tyska Soldater som för fienden upptäckte denna plan, hwarföre den blef om intet.

d/: 6 martij kom Lieut: Baron Köhler och fend: Kröningswärd till Stralsund från Swerge.

d/:14. om efter middagen blef flere Troupper Beordrade att Under Öfwerste Cardels Befäl giöra en Regonochering utanför Kniper port, ibland Troupperne war äfwen Elfsborgs Battaljon som Undfick ordres att Storma ett fienteligt Batterij, som de ock med all möijelig tapperhet giorde, men utan framgång och med stor förlust, ty Deras Chef Herr Öfw: Lieut: Bökman och Capt: Unge blefwo jämte 77. Soldater dödskutne, Capt: Swartzenhoff illa Blesserad i Armen af 2:ne skott, en UnderOff: illa Blesserad och dels tillfångatagna tillika med Lieut: Cedersköld, Summan af Blesserade och Döde på denna dag war 217 man af alla Corpserne som woro ute till Sammens: min Bror Börje war med då Batterijet Stormades men kom utan minsta Skada därifrån Gudi ware lof.

d/:27. war på Calas hos fend: Grefwe Seth wid Jönkiöpings Regemente.

d/:28. war på D:o hos mine Kammerater Gust: Stiernstam Wirgin och Leijonhufwud och åt påskägg.

d/:29. gick på wagt.

d/:30. Observerades att fienden indragit sine Wedeter utanför Kniper port hwarföre efter en noggrann regonchering flere Troupper Beordrades att giöra ett utfall på fienden, men han förswarade sig, Tappert och måste Retirade åter sökas inom fästningen. Lieut: Sparskiöld Fend: Bering blefwo Blesserade.

Martij d/: 30 fick jag bref från min Fader, syster Sigrid, Broder Nils, Farbror Gete, Olof Gete, och Cousine Fredrique Gete, Capt: Bierkén, m: fl: Goda wänner i Swerige.

31. kl: 11. om natten kom Ordres att hela Garnitzon skulle kl: 6 om morgonen

Aprille d/: 1. wara i Ordning för att twinga fienden att lämna sine Retrancherade Ställningar, omkring fästningen och förjaga honom utom Pommerska Gränsen, – Garnitzon war fördelt uti 3:ne Colloner, den 1:sta Under General Gouwerneuren m:m: Friherre won Essens Befäl, och Bestod af 2:ne Squadroner Husarer, 2:e Squadroner Smålands Dragoner, 4 Canoner af Ridande och Åkande Artelleriet, Upplands, Dahls och Jönkiöpings, Battaljoner, med nämde Battaljoners Jägare Compag: – 2:dra Collone Under Generalen m:m: Friherre Armfels Befäl, den Betod av Wästmanlands Bohusläns och 1:sta Battaljon af Nerke Wermelands Reg:te med Lika Antal Canoner och lätta Troupper. 3:dje Collone Under Öfwersten m:m: Friherre won Vegesacks Befäl, som Utgiordes utaf Westgiöta Dahls, Sörmlands, Skaraborgs och 2:dra Battaljon af Nerke och Wermelands Reg:te, med 6 Canoner, samt Jägare Compagnierne af nämda Battaljoner, och 2:ne Squadroner Husarer och 2:ne Compagnier Smålands Dragoner. 

Saken Angreps från Kniper Port, och fortsattes med framgång då understöd utmarcherade från Tribser och Slutligen från Frankens Port, fienden förjagades och förföljdes Sedan han wid Ludershagen blifwit twungen att efter ett Skarpt motstånd gifwa wika. Lieut: Georgij wid Upplands Battaljon mistade den ena Armen, Fend: von Braun wid Elfsborgs blef Bless: i foten, en wästm: Jägare mistade Låret, – fienden Retirerade och wij följde efter till Brandshagen där någre Små Magaziner af hö och Brännwin Erhölls, och hwarest nattquarter intogs, till 1, om natten war jag Commenderad på wagt.

d/: 2. då marchen fortsattes till Griefswald, som fienden redan ewaqueradt, här träffade jag Capt: won Swartzenhoff, som blef Bless: och tillfångatagen d/: 14 martij, hans Blessur började läkas och hadde han på sin Parolle fått tillstånd att bli quar i Griefswald. Folket betygade sin Glädje öfwer wår ankomst med hurra Rop och med alla Möijeliga Artigheter, fransoserne hadde såwäl här som öfweralt där de framfarit lämnat de Rysligaste spår, efter deras Rof och plundringslystnad samt af den nit att förstöra som Härskar bland deras Troupper. Där jag fick Quarter war alting förstört så att folket Sielfwa hadde ingenting att äta eller den minsta meubel som eij war sönderslagen.

d/: 3. kl: 3 om morgonen Marcherades från Griefswald till en By Siethen 3 ½ mil, där Raport ankom att fransoserne ännu innehadde Anclam, hwarföre Rastning Anbefaltes, till kl: 10, om natten, då Marchen fortsattes till Anclamer Dam eller förstad utur hwilken Jägarne fördrifwit fienden, som nu giorde Motstånd från Staden. Wästmanlands Batt: war Uppstäld i Collonne på Gatan i förstaden och måste stå där i 2:ne timmars tid och Kläda skott utan att under warande Mörker kunna skiuta tillbaka på fienden. Kl: ½ 4 om morgonen den

4. blef jag tillilka med fend: Ancharswärd och Edelfeldt Commenderade att med 1:sta Compag: Åtfölja Herr Öfwersten och Ridd: Cardell som på Båtar sökte komma in uti Staden, försöket Lyckades och då alt manskapet kommit i land, så Marcherades med Klingande spel i full Parad till Torget där Herr Borgmästaren Öfwerlämnade Stadens Nycklar. Jag blef Commenderad att med 50 man utgiöra Högwagten: Denna Dagen bekoms en mängd af Magaziner fylde med Hafre, hö, Capotter Strumpor, Skor, Gewär m:m: samt 43 st: Krutwagnar som togos af Öfw: Cardell och Fend: Ankarswärd endast biträdde af 17, man Soldater af 1:sta Comp: – 

Kan tänka denna dagen så war jag ingen Dålig karl, neij Dundra Dö att wara den den förste som Marcherar in i en Eröfrad stad Se det stärker modet, men modet föll Gud nås också lika snart som det steg. – Denna Dagen togs 120 st: Krigsfångar. Äfwen åt man med Särdeles god Appetit när man kom in i sitt quarter efter att hafwa snart sagt swultit alt sen man gick ifrån Stralsund.

d/: 5. Rastades i Anclam och hade warit önskeligt att wåra Krigsbragder också hadde fått hwila sig här, då hadde säkerligen jag och många andra sluppit att nu den 12 Aug: 1807 sitta här i frankrike och skrifwa dessa promemorier; som nu giöres såsom ett tidsfördrif. Samma dag Öpnades och besågs de priser som på Öfwerste Cardells Ordres lämnades ensamt till Wästm: Battaljon och som Bestod af 2:new agnar lastade med Diwerse Officers Bagage, Nödwändighets saker lade man sig genast till Såsom Skiortor, Strumpor, Stöflor, Skor, näsdukar Rökanstalter och Rit Materialier m:m: smått men alt det öfriga Sändes till Stralsund, där Widare delning skulle förestagas då man dit Ankom. Jag Ankarswärd och Edelfeldt fingo war sitt SilfwerfickUr.

d/: 6. fick Wästmanlands Battaljon, Husarerne och Rid: Artilleriet Ordres att giöra en reconochering uti en stor Skog belägen 2 ½ mil från Anclam åt Uckermunde sidan; Manskap förböds att medtaga Sine Räntslar, som Quarlämnades i Anclam, de hadde Således eij något att äta, under wägen ficks wäl Bröd och Bränwin samt tillagades mat i Byn Leopoldshagen, men pris ware Öfwerste Cardels Oroliga Nit att matta ur en Troupp, så slogs larm just då de Uthungrade Soldaterne med tindrande ögon tillagade sig att gripa an den färdiga maten; De måste Gå från alt Sammans och på en Sup och ¼ kaka bröd lefwa en hel dag, ty de fingo eij frukost i Anclam. 

Tyskarne äro eij wana att äta så bittida, kl: 9. om Aftonen kom wij till Uckermunde fingo Äntligen Quarter kl: ½ 11. och till ett än Ytterligare Bewis på Öfw: Cardels plågosätt, så skulle Battaljon Samlas kl: 12 om natten för att få Quarter på ett enda ställe, detta Arrangement uptogs tiden till kl: 3 om morgonen, då jag Änteligen fick sofwa.

d/: 7. till kl: ½ 6, då larm slogs och Ordres kom att Soldaterne åter skulle intaga sine försthafte Quarter. Sedan de nu för 3:dje gången blifwit inquarterade så fick man hwila sig den dagen.

d/: 8. kl: 6. eft:m: blef jag Commenderad på wagt, på hwilken jag ock genast gick.

d/: 9. kl. ½ 4 om morgonen slogs larm, jag blef aflöst och åtföljde Battaljon som gick till Neu Meul, och lågo där hela Dagen Utan att ha något att äta, och Marcherade åter till Uckermunde om Aftonen och intogs Gamla Quarteren.

d/: 10. kl: 6 om morgonen Slogs General Marche och Battaljon Altid åtfölgd af Husarerne och Riddande Artillerijet Marcherade åter till Neumeuhl och widare till Neukrug, utanför Staden Passewalck, där fienden rangerat sig till Battalje, som enligt all Sannolikhet skulle utfallit till wår fördel, om det Höga Befälet eij hadde hesiterat att Awancera dem närmare på lifwet; men just Som wij hwarje minut wäntade Ordres att attaquera, Så kom General Armfeldts Ordres /Qwars-Collonnee stod färdig att Attaquera fiendens Wänstra flanck/ att ett Stillestånd war afslutadt med fienden på 24 timmars Uppsägning och att Troupperne skulle Inquarteras i närmaste Byar, 3:ne Comp: af Wästmanlands Battaljon lågo i Byen Zierich.

d/: 11. kl: 6 om morgonen slogs General Marche och Battaljon Marcherade till Torgelows Jern Bruk där Inquartering skiedde, jag med flere Kammerater woro Inquarterade hos en Hyggelig och Gästfrij Preussisk Jägmästare som hadde en Ganska wacker fru, men om hwilken han war särdeles Jaloux, hon war eij Synlig mer än första momenten wij kom, Utan blef Skickad till ett litet torp 3 fierdings wäg inåt Stora Skogen, i Skydd för bådde fiender och wänner.

d/: 12. kl: 6 om morgonen besågs Järnwärket som för det meste bestod uti Giuterij och Stångjärn som tillwärkades af en ganska klen och fattig Sort Siö eller JordMalm. Kl: 8 kom Raport att fienden giorde Attaque på förposterne wid Neukrug. Kl: 9 Marcherade Wäst: Battaljon och Rid: Art: /utan frukost/ till Neukrug och lågo där utan att se eller höra någon fiende, och utan att få någon mat till kl: 7. om afton då åter hemmarche skiedde till Torglow dit man kom kl: ½ 10 efter att ha gått 4 mil på tom mage. Capt: G: Leijonflyckt och Fendrik Ehrenström komma denna dagen till Battaljon.

d/: 13. Stilla wid Torglow.

d/: 14 – 15 – Låg man också och hwilade sig. d/: 15 kl: 6 om morgon kom jag på wagt, war General i Torglow. Raport kom att fienden samlade sig i större Antal wid Passewalk.

d/: 16 kl: 6 om morgon blef Aflöst från wagten. Kl: ½ 7 kom Raport att fienden Attaquerade wåre poster wid Bällinge och Sedan påträngde General Armfeldts Collonne som måste Retirera till Anclam. Indrogs alla förposterne och Marcherades till Uckermunde samt 3. fierd: mil på andra sidan där Underrättelse kom att Retraiten till Anclam war för oss afskuren, hwarpå Collonne wände om till Uckermunde, där quarter togs bäst man kunde. Regnade hela dagen.

d/: 17: kl: 3 om morgonen slogs General Marche och Troupperne blefwo Uppställde. Nerke och Wermeland och Bohusläns Battaljoner och 1. Squadron Skånska Dragoner som kommit till oss Dagen förut fingo Ordres att genast Embarquera på de Utanför Uckermunde Befintelige Fartyg – Husarerne, Wästm: Battaljon och Ridd: Artillerijet, samt Bohus Läns och Wästmanlands Jägare fingo Ordres att utgiöra förposter. Jag blef kl: 7. Commenderad på en fältwackt, Med 50 man ett stycke utanför Staden, där jag stod till kl: 12 då Ordres kom det att jag skulle rycka in i Staden. 

Här träffades några kammerater och 2 Compagniet, de andre båda hadde redan Embarquerat, kl: 2 kom Ordres det wij också skulle Embarquera med det war endast båtar till 2:dra Comp: Jag fick Ordres att gå på ett annat ställe för att där söka båtar, som eij fans förr än efter en lång stunds letande. Fend: Ehrenström med 2/3 af Compagniet kom Lyckeligen undan men jag med resten måste dröija för att få Båten som Sluteligen kom, wij skyndade oss för att också kunna blifwa frälste, men okunniga om Segelfarten satte wij snart på Grund, Arbetade oss wäl loss för att å nyo komma på Grund, fienden war nu redan inne i Staden och och utgången På de i hamn liggande fartyg för att hindra all Undanflyckt. Jag måste då taga det partij som Åter stod, det, att låta mig tagas till fånga Sedan alla Gewär och Ammunition blifwit Kastade i Strömmen. Det manskap som tillika med mig blefwo fångne woro alla af Bergs och Öfw: Lieut: Compagnier tillsammans 35. man, Sergeant Bartolin och Förare Hedberg. 

En Hyggelig fransk Woltigeur Capitaine de Leau tog mig till fånga och Skyddade mig och min Troupp för alt Pilljerije. Alla Husarerne och Jägarne och 2:ne Piecer av Ridd: Art: blefwo tillfångatagne och woro Officerarne följande: Major Grefwe Ridderstolpe, Ryttm: Plomgren och won der Lancken, Liet: Lindman och Grefwe Loewenhaupt, samt Cornetterne Ysedom och Cedercrantz. Af Husarerne. Capt: Haij, Liet: Sparrskiöld, Fend: Natt och Dag, Af Bohusläns Jägare, af Rid: Artilleriet Capt: Edenhjelm och Liet: won Mulenfeldts, Öfwerste Cardells 3:ne Adjutanter. Capt: Mulenfeldts, Liet: von Arbin och Hygrel, Fend: Kröningswärd wid Wäst: Jägare samt Ägaren af denna Dagbok. En Trumslagare och en Jägare blefwo Dödskiutne, Sergeant Panchén och 7. man blefwo Blesserade. Om Natten låg wij i Uckermunde med Wagt för Dörren, och niöto på lite Halm en högst nödwändig hwila för att om morgonen d/:  /skref hem till min Fader några rader. Blefwo äfwen alla fångne Officerare presenterade för General De Weau./

d/: 18. kunna  afgå till Anclam, Manskapet gick Officerarne fingo blott 3 wagnar att åka på; Straxt utan för Uckermunde då wij skulle Passera en Defilée utmed hafwet, så nalkades en af wåra Canon Slupar som Sökte hinna innom Skotthåll för att Skiuta på oss men Lyckligt wis hadde den motwind och skiöt eij mer än ett skott som eij räkte fram. Kl: ½ 9 om aftonen Ankommo wij till Anclam, fingo allihop Quarter i 2:ne små rum, där mat felades i Början men blef i Öfwerflöd till Slut. Halm på Golfwet war Säng; wagt för Dörrarne; under natten Giordes Allarm af wagten för min Skuld.

d/: 19. Slapp wij wagten, fingo Quarter uti Staden och frihet att gå i Staden hwart wij wille; blefwo Befallte att äta middag hos Marechal Mortier kl: 6 om Aftonen, som skiedde. Giorde besök hos min Gamla Hederliga wärdinna hos hwilken jag bodde då jag som Segrare inkom till Anclam.

20. Aftågade Manskapet med Escorte, och Officerarne utan Escorte blott med en Offic: som sauve Garde fingo åka i Superba Engelska Täckwagnar till Staden Friedland i Mecklenbourg 3 mil från Anclam, där nattquarter war utsatt. Som elackt wäder inträffade så behölls täckwagnarne till Berlin. Jag och Liet: Hygrel fingo Quarter hos en Beskedlig Borgare som Skänckte mig en Skiorta.

21. fortsattes resan till Neu Brandenburg 3 mil där Soldaterne blefwo Inquarterade i Slottet, här rymde Corporal Rytterlund af Second Majorens Comp: Staden war wacker, och befäst, Skön Promenade utomkring Wallarne. Besåg den Minnesstoden, som till Professor Gellerts Minne war upprest på en kulle utan för staden där han hållit sine föreläsningar.

22. till Alt Strelitz 3 mil, en liten Illa Bygd Stad, fick ett Godt Quarter hos en Gammal Hederlig Borgmästare, Som frågte efter flere Swenske Officerare som bodt i hans hus under förra Pommerska Kriget, hwaribland Major Swartzenhoof.

23. till staden Zednick 5 mil, passerades i Genom en Liten Stad heter Furstenberg hwarest middag åts. Zednick war för några år sedan Afbrunnen, men nu till det mästa ganska wäl och Reguliert upbygd, här har förr warit ett Canon och Kul Giuteri men som nu war förstört. Gott Quart:

24. till Oranienburg 4 mil, en Liten så kallad fleck på Tyska. Där war ett Kongl. Slott, Som warit ganska wackert, men som nu war aldeles förfallit. Landet emellan Friedland och Berlin war ganska wackert och såg fertilt ut, men wägarne woro Högst gemena.

25. till Berlin 4 mil, ankommo dit kl: 12 på dagen och blefwo Genast Inwiterade på Dinée hos General Gouwerneuren Clarke, Commendanten General Hulin samt General Werge. Jag åt hos General Clarcke. Aftonen som will säga ifrån kl:7. då wij slutadt äta mid: Spatserade jag och Besåg den för sine Sköna hus, Reguliere Gator och så många Märkwärdigheter namkunniga Preussiske Konungens Residents; Spatsera war det enda jag kunde giöra, och alla Yttre märkwärdigheter de enda jag kunde bese ty jag ägde inga penningar eij en gång så mycket att jag kunde kiöpa mig ett ark papper för att Skrifwa hem. Den wakraste Gatan i Berlin är Fredrics Strasse; den Superbaste Promenaden i Lind Allén på den Gatan som går från Brandenburger Thor och till Slottet, det Wackraste Torget Wilhelms Plats där sköna Buster stå upstälde af flera Preussiska Konungar och Stora Generaler. Jag tillika med 5 Kamerater bodde på Hotel de France, ett för sitt läge wid Stora Lind Allén märkwärdigt wärdshus, wi hadde en Artig utsigt från wåre fönster, ty hela dagen war Lind Allén uppfyld av menniskor som täflade att komma förbi warandra, Och som framstälde en tafla af 1000 skärskilte phijsionomier, Språk, Kläddrägter, Equipager, och Stånd. 

Här träffades Liet: de Frese wid Elfsborgs Reg:te och won Schultz och Flack af Wästgöta Dals Reg:te som blifwit fångne wid Bällinge den 16 april. Wij ägde tillstånd att gå utan wagt hwart wij behagade så wäl inom som utom Staden.

Utdrag ur karta över centrala Berlin 1809 med Under den Linden i mitten och Djurgården/Tiergarten till vänster. Ritad av Selter. Klicka här för att se hela den intressanta kartan.

26. i Berlin. Promenerade uti den så kallade Diurgården, där imellan Diwerse Sorter Löfträd som nu började prydas med Löf, woro giorda en mängd Deliceusa promenader Alléer och Bosquéer, på alla ställen war uppfylt med folk som nu almänt woro ute och för första gången niöto av den nu ankommande milda Årstiden. Besåg äfwen Bellevue ett Kongl. Lustslott ¼ mil utan för Staden Bredwid Diurgarten.

27. i Berlin. på förmiddagen Bestäldes en råck och wäst samt Skiortor, för min räkning. Kom Liet: wid Wendes Artellerij won Köhler samt fanJunkar Nisbeth som blifwit fångna wid Parmen 3 mil från Anclam d/: 17 aprill.

28. i Berlin – war jag tillika med flere af mine Kamerater på Lustslottet Charlottenburg ½ mil ifrån Berlin. Där war Superbt Bygdt, wackra Trädgårdar och ett Stort Orangerij med flera Alnars Höga Träd Uti. I Trädgården war många Dammar och Canaler Som på flere Ställen formerade små öar, på hwilka Små nätta Slott woro bygda som woro Superbt wackra, men fransoserne hadde förstört alla Bryggor och färjor så att wij kunde eij komma in på öarne.

30. Reste wij från Berlin till Potsdam 4. mil på Bondwagnar och woro då 21. Swenske Off: och 2:ne FanJunkare och hade till Sauw Garde en fransk Capt: hette Blanchet. 

Wägen emellan Berlin och Potsdam som blott war Chaussée war wacker med Alléer, Lantgårdar, Siöar, och Canaler, och i synnerhet wackra Trädgårdar på Sidorna. Potsdam hadde en ganska wacker belägenhet. 

Fend: Kröningswerd och jag blefwo Inquarterade hos en —- hette—Gamle Kung Fredricks Gunstling – han hadde ett Litet men wackert hus med en Charmante trädgård. Om Eftermiddagen Gingo wij att bese Lustslottet Sans Souci, där Kung Fredric den Store hadde för det mästa sitt Residents, och som han Bygdt och Embelleradt med så mycket Soin. 

Här Besågs 1:mo Bilder Gallerijet. Rummet war Ganska Stort och präcktigt. Wäggar och Golf och Tak war inlagde med Diverse Sorter Couleurt Marmor. Wäggarne woro Rikt förgyllde, behängde med Utmärkt wälj av forntidens största Mästare förfärdigade Taflor i Diwerse Genre och Ämnen. 

De Konstälskande och alt Bortröfwande Fransoserne hade bortfört till Paris en mängd Dyrbara Stycken. Preussarne sielfwe hade Äfwen undantgömt en del, så att mer än 2/3 woro borta.Twänne Mosaik taflor woro ännu quar, hwilka enligt upsyningsmannens berättelse skulle kostat 36.000 Gyllen hwardera. 2:do Sielfwa Lustslottet Sans Souci inwändigt, Rummena woro Präcktiga och Meublerne lyste av den prackt som bör omgifwa Stora och wärdiga Monarker. 

Kung Fredrics egit rum uti hwilket han dog, då han satt och Skref, besågs; äfwen Woltairs rum; På Baksidan av Huset war en präcktig Collonad, som gick uti en Half Circel, med Altan Äfwen på. 3:o besågs Neu Slott, Beläget ett stycke därifrån på Andra Sidan om en Superb Parck af stora Ekar och Bokar, man inkom först uit en Stor Sal hwars golf Wäggar och Tak woro inlagde med Berg Cristaller och Snäckor och Musslor, hwaraf war formeradt Diwerse Figurer. Taket uppehöls av Pelare och skulle hela Salen föreställa en Grotta. I alla rummen woro Superbt Rika och Dyrbara Meubler, Målningar och Konst Stycken af alla slag, en Stor Sal i Öfra wåningen som war klädd med wit Marmor hel och hållit war i Synnerhet snart sagt Gudomligt wacker. Rika förgyllningar och Charmanta Målade Stycken giorde ett Skönt afbrott emot den snöhwita Marmorn. 

I Trädgården eller Parken war en mängd små Tempel och Buster af marmor. Återkomne till Staden besågo wij Garnisons Kyrkan samt Kung Friedrick den Stores och Fredrick Wilhelms Graf. Den war giord af Grå Marmor men för Öfrigt ganska Simpel. Bredewid Kongl: Slottet inuti Staden war en watten Konst, som förestälde Hafs Guden Neptunus uti sin Wagn Dragen af 4 St: Hafshästar, och omgifwen af Tritoner. Tiden hade äfwen lagt sin altförstörande hand på detta konstarbete. På Stads Torget Stod lämningar af en gammal Götisk Kyrka som fordom blifwit förbränd. En mängd Casserner woro uti Staden.

Maij 1. Reste wij ifrån Potsdam till Staden Alt Brandenburg 5. Mil en Ordinairt Stod Stad. Under wägen dit som war rätt behaglig sågs på Högra sidan Staden Werder belägen på en ö formerad utaf floden Hafweln. G: Q: 

2. Reste wij till Zissar 4 ½ mil en Liten Stad med Inga märkwärdigheter.

3. till Möckern en Liten fleck, 4 mil, Ussel Stad med Ussla hus. D: Q:

4. till Magdeburg 3. Mil en ganska Stor Stad och den förnämsta af Preussiska fästningarne. Fästningswärken fing. O wij eij bese och andra märkwärdigheter tillät eij min Kassa att taga i Ögnasikte. Bland den mängd af Thorn som prydde Citadellet utmärktes det hwaruti Baron Trenck sutit fången, här war 12 kyrkor. G:Q: Här woro flytande Quarnar som ligga uti Strömmen och äro Bygda på Båtar.

Båtar på kvarnar, Teckning från Köln av Anton Woensam 1531

5. till Egeln 3 mil. En Liten illa Bygd Stad – marknad war uti Staden en del af mine kammerater Bodde på det närbelägna Nunne Klostert uti hwars Trädgård wij Promenerade oss. D:Q:

6. till Halberstadt 4 mil, wägen passerades genom twänne små Städer Kroppenstedt och Heijningen. Staden är stor med smala krokiga Gator, här war Åtskilliga Munke och Nunne Kloster, ett fransiscaner Kloster besågs. Munkarne woro ganska Artiga, samt wiste oss alting som förtiente att beses. 2 mil från Stade Ligger Ett Stort Berg kallat Blåcks Berget, som då war helt betäckt med Snå och wanligen plöger ware det halfwa Sommaren, det syns på 8 mils afstånd och är det 2 mil från dess fot till dess Spetz. Omkring Staden är ganska wackra promenader och sköna belägenheter. G:Q:

7. Till Rocklum en Preussisk by och Post Station 3 ½ mil, wägen som war jämt Rak, gick igenom 2:ne Små Städer Dardesheim och Hessen. G:Q:

8. Tills Staden Braunswik. 3 mil, wij foro tätt förbij Staden Wollfenbytten Som hade ett wackert Läge omgifwen af Charmante Trädgårdar och Lusthus. War på Specktaklet, Acteurerna talte franska. G:Q:

9. Rastades uti Braunswieg. Staden är stor man har krokiga Gator och är ganska Swår att hitta rätt uti, har warit Starkt befäst men fästningwärken är nu raserade och Sköna trädgårdar har intagit deras Ställen. Hertigeliga Slottet Som war Präcktigt, beboddes nu af en Fransk Gouverneur. Hertigeliga Militairens Inwalider utgiorde tillika med Borgerskapet, Stadens Garnitzon.

10. Reste wij till en stor By och Amt Luthern am Barnberg 4. mil bodde alla tillsammans på Amtet och mådde rätt wäl.

11. till staden Nordheim. 5 mil, under wägen passerades Staden Seesen där wij mötte franske Kiejsarens Gardie som skulle till Stora Arméen i Polen. En mängd af Gamla Riddarefästen och Wård som sågs på Sidorne af wägen, belägne på Branta Klippor och försedda med Diupa Grafwar, som nu så wäl som sielfwa Slotten woro Gnagde af Tidens frätande Tand.

12. Till den Lilla Dåliga Staden Dransfeldt  4. Mil Wacker wäg, som Gick genom Staden Göttingen, där middag åts,hwarefter besågs Ridhuset och Stallet. -Stallmästaren wiste sin skicklighet och Konst på 2:ne  wäl Inridne hästar i synnerhet en Swart häst som war från Spanien. Här är ett Stort Uniwersitet, men eij något Auditorium, emedan war Professor läser hemma hos sig. Det ansenligt Stora Biblioteket, försett med alla Lärde Mäns Buster besågs äfwen. 

Göttingens Universitet Copperplate engraving, unknown artist, eighteenth century. 

13. till Staden Cassel 3 ½ mil, wij Passerade genom Staden Munden som har en ibland de aldra wackraste Romantiska belägenheter ner uti en Löfrik och Blomstrande Dal  bredwid floden Fulde. Wägen war Ganska Wacker, igenom Stora Bokskogar. Fick ett Skönt Quarter hos Leit: Schönerwollff. Om Aftonen Promenerades kring Staden uti de Aldreawackraste Alléer och Parker, samt besågs Marmor Badet, Sielwa huset så wäl som den mängd af Gamla Öfwer Gudar och under Gudars bilder som här woro placerade, samt Badkaret war alt utaf snöhwit Marmor och alt war Ganska wäl Giordt.

14. Rastades i staden Cassel. Om förmiddagen gick jag till Wilhelms Hoche  ett Landt Grefweligt Lustslott, beläget ½ mil ifrån Staden. Om Alla de Märkwärdigheter här besågs och här finnes, Ger närlagda Beskrifning Uplysning. Middagen åt jag hos Franska General Gouwerneuren La Grange.

15. om morgonen besågs ett annat mindre Lust Slott Fasanerijet och den Stora Engelska trädgården. Kl: 12 reste wij till en By som hette Gross English i 3 ½mil, till Höger om wägen syntes Staden Friesen. D:Q:

16. till Marburg 5 ½  , wid Marburg uppå en Stor nögd är Ett gammalt Slott som fransoserne Rifwit ner till en del. Här är ett Uniwersitet. Jag bodde hos Uniwersitetets Stallmästaren som hette Ritter, och mådde ganska wäl.

17. Till Giesen 3. mil, en Ordinairt Stor men Wacker Stad, fordom befäst men af fransoserne för 2 år sedan blef fästningswärket förstört. Fick Quarter hos en Furst Meister som wiste mig all sorte wälwilja då jag jag kom träffade jag in uti rum, hwarest woro församlade 12 St. unga Muntra och wackra flickor, ibland hwilka min Wärds 4. Döttrar woro inberäknade. Conwersationen war Liflig, ehuru litet jag däraf förstod eller kunde deltaga.

18. Till Freiburg 3 ½ mil, en av de förra Riksstäderne, denna wägen gick Lieut. Frése, Köhler, fend: Natt och Dag samt jag i brist på tienliga åkdon. En del av Staden är belägen innom en Gammal borg Mur som nu är förfallen; Medelmåttigt godt Quarter hos en Skolmästare – om natten kom en menniska inkrypande igenom fönstret, och jag som trodde att det war en tiuf kastade en Stol på honom som Slog honom Duktigt i Hufwudet. När Skolmästaren kom ned, Som detta Buller hadde wäckt, fans det wara hans Herr Son som nyttjade wanlig wis denna wäg för att gå in uti huset om nätterna Sedan porten war Stängd.

19. till Frankfurt an Maijn 3. mil. En Stor och Wälbygd Stad, fordom befästad, men som nu alla wallar och Grafwar förwandlade i nyttiga Plantager och Charmanta Trädgårdar. Staden är Genom Maijn floden delad uti 2:e delar Combinerade medelst en stor och wälbygd Stenbro, från hwilken man har en Superbt Skön Utsigt. Fordna Kurfursten af Maijns nu mera kallad furst Primas Residerade här.

20. Till Maijentz 4 mil, som wij Seglade på Maijn flodern, hwilken faller uti Rehn wid Maijentz. Resan war ganska Rolig, Sköna wuer presenterade sig öfwer alt, Wackra Trädgårdar, Winberg, och Superbt Wälbygda och med smak Anlagda Landtgårdar, omväxlande under hela wägen. Wij passerade förbi Hocheim en liten Stad känd såsom det ställe hwarest det bästa Renska winet prässas. Fick ett Superbt Quarter. Sköna rum, men ingen mat.

21. Rastades i Maijentz, här fingo wij Ordres att transportera oss sielwa till Metz och att förskaffa oss sielwa uppehälle för det Gage som bestods oss om dagen neml: 2 ½ Frank. En del af Officerarna som woro rika åkte men öfriga som woro 15 till antalet togo det Partiet at wandra till fots, och wåra saker lämnades till en Forman som mot Billig Betalning kiörde dem till Metz. – Staden Maijentz är en stor och Befäst och blef af Fransoserne integet 1796 genom Bedrägerij af några av Stadens Egne  Inbyggare som itände sielfwa Sine hus, men sade att Sådant skiedde genom Bomberne som inkastades i Staden, flere förstörde Slott, Palais och Hus syntes ännu i Staden, som har Trånga Krokiga Gator, Små torg utom ett som är Stort och wackert en enda Stor Bred och i Rak Lina gående Gata finnes. Broen som är bygd öfwer Rehn ligger på båtar. Rehn floden är Frankrikes Gräns mot Tyskland.

22. Wandrade wij från Maijentz kl: 6 om morgonen och passerade hela wägen utmed den Stora Rehn floden, hwars Stränder endast Snart sagt blott utjiöres af en enda Stor Engelsk Trägård. Till den Lilla Staden Oppenheim kommo wij Kl:11. f:m: middag åts, och middag hwilades ett stycke på andra sidan. -Kl:8 om Aftonen ankommo wij till Worms 11. Lieus från Maijentz, ganska trötta av denna Stränga Marche.

23. från Worms till Staden Durckheim 5 ½ Lieus, Wägen war den aldra Wackraste man någonsin will önska sig att passera, alla Sorter fruktträd utgiorde Alléerne kring wägen. Bördiga Södesfäldt warierade med fruktrika Kryddland och winplantager. Wärmen war Grufwelig Stark. Wid Durkheim är ett Stor Saltwärk.

24. från Durkheim till Kaijssers Lautern 7. Lieus. Wägen gick Genom Diupa dalar omgifne af Stora Bokskogar och Branta Klippor, den war ganska wacker i en motsatt Gout, mot gårdagens wuer. Flere Ruiner efter förmögna priwata personers Palatser syntes på Sidorna af wägen. Rewolutions Andan hadde förstört dem alla. -Bredwid Staden har under Rewolutions Tiden blifwit  Lefwererad en stor Battalj emellan Fransoserne och Preussarne.

25. genom den Lilla Ussla Staden Lands Thul till Byen Mulback 5. Lieus, Dåligt Quarter tillika med Mulenfelts och Arbin.

26. Kl: 3 om morgonen fortsattes marchen till Staden Sweibrück, 4 Lieus, som fordom tillhört Swenska Kronan, under Carl den 12:tes tid , hwars Portrait Hängde här på Stadens Rådhus. Den Kyrkan som Kung Carl den 12:te Bygdt besågs äfwen, men den utwiste att han eij war så Stor Byggmästar som Slagskämpe. Staden är stor med tämmeligt wackra hus och Sköna Promenader, här har warit ett wackert Slott men som fransoserne nu Blott lämnat Ruinerna quar utaf.

27. Till Staden Saarbrück 7. Lieus, man gick för det mästa Genwägar genom Stora Superba Bokskogar, flera Järnbruk woro Synliga utmed wägen, band andra ett som Kastade Samma watten af hwilket Hiulet drefs omkring, åter tillbaka för att åter Befordra dess omlopp, detta skiedde genom en Sorte pompinrättning. En Liten Ström Skilljer Staden Saarbrücken ifrån den Lilla Staden Sanct Johan. Franska Rewolutions Yran hadde också här förstört ett Skönt Slott. Godt Quarter.

28. Till Staden Sanct  Awold 6. Lieus en Liten obetydlig Stad.

29. Till Curcelles en stor By 5 Lieus, hit kommo wij wåte som Tuppar – detta war den första by där de talte franska, förut hadde Allmänheten talt en Ganska illa tillbråkad Tyska.

30. till Metz 4 Lieus. Kl: 12 kommo wij fram braf genomwåte, här träffades wåre förutreste Kammerater. Fick Quarter hos en Gammal Ungkarl som lefde ensam med en Gammal Kiäring som lagade hans mat och snusade tappert. Han biöd mig till middag som smakte rätt skönt.

31. uti Metz war i Cathedral Kyrkan och Såg Catolska Gudstiensten. Passerade annars omkring uti Staden och Besåg alt hwad Som utan kostnad kunde beses. Här war en mängd af Stora Caserner, ett Metals Canon Giuterij, wackra Torg och en mängd wackra hus. Staden är ganska stor och har 40, 000 innewånare, floden Mosel går midt igenom Staden, fästningswerken äro i Lägerwall. Här träffade wij wåre Soldater som marcherat före oss från Berlin, 4 St: af de fångne Lifgrenadjier och Smålands Dragon Officerare träffades äfwen.

Juni till december 1807 Fångenskap i Frankrike

Junij 1. Uti Metz. -Gick omkring för att få hyra rum uti Staden, som jag och Kröningsswerd fick med 2:e sängar och Meubler mot 20. Liwres i Månaden.

2. uti Metz, war på Spectaklet 3:ne gånger under den —- uppehåll till 1808

Januari till december 1808

1808

1.-Spasserade till en By på nederländska Gränsen heter Aubange.

2. -kom Uppassarne från Rocroij – bref från Sergeant Hedberg.

8. -Marknad i Longwij

9. – Bref från Generalen m:m: Baron Friessendroff, om 933 Rdr B^cos  öfwersändande genom växel, till mig Underofficerare och Troupen. Begynte äta hos Lieut. de Fresé.

11.- Skref till Sergeant Forslind om nota på Manskapet – och till Hrr Bethman & Freres i frankforht att min Adresse är Longwij

16. -Flyttade från Medborgaren Maguins hus, till Bagaren La Targe

20. – war och besåg Järnbruket och Masungnen Echange

21. fick bref från Sergeant Forslind, med Nota på manskapet, och underrättelse att manskapet kommer att afgå från Rocroij, till Saint Antin i flandern på Canals Gräfning.

23. -war wid Byen Reon och Drack Caffé

24. -D:o giorde Lieut:B: von Schoultz sin första promenade utom Staden.

27.- skref till min Morbror Lilliehöök, och till min Bror Eric, med Yttrande af min Stora Längtan efter bref från Swerge – och till FanJunkaren Franck i Sedan, rörande N:o 12 Hagman. bref från Hrr Bhetman och Freres med wäxlar på pengarne från Swerge.

28. -Skref till Generalen m:m: Baron Friesendorff att jag ärhållit bref och wäxlar av Herr Behtman et freres,

31. skref till Hrr Bethamn & frerés att jag emotagit deras bref med närlagde wäxlar.

Ankom Capt: Lillieström och Lieut:Schwing, af Drottningens Lif Regte i Stralsund hit, Såsom Krigsfångar

/Februari/1. -kom Baron Knorring in i wårt Matelag hos Lieut: de Fresé.

5. -Afgick 31. Man af Troupen och Serg: Forsslind från Rocroij, till Canals Arbetet wid Saint Quintin

6. -fick Lieut: Schoultz bref från Swerige

7. -första Carnewals Balen. Uppkom någon twistighet emellan Swenskarne och en fransk Commis hette Reubollet (?)

8. – fick bref från Serg: Forslind & Hedberg om huru många man som Quarstannade uti Rocroij, war fullständig Riksdag, till afgiörande om gårdagens Gräl, på hwad sätt herr Reubollet skulle giöra sin afbön hos Swenska fångarne, och huru de sistnämnda skulle åter insinuera sig hos Stadens förnämsta Damer, hwilkas högt Konstfarne Fädrar Skomakaren N:N Perruguemakaren N. Uhrmakaren A Salmakaren I, Slagtaren, K: Liusstöparen B: etc: woro alla på Swenskarnes sida, af frucktan att wij skulle söka flyttning till till Metz och de eij få nytta af wåra pengar, – Swenskarne som denna gång woro un peu Sottie & amoureuse founderade på att anställa en Bal för att kunna därigenom återwinna Longwy Gracernes Ynnest.

9.- Kom min Uppassare Hagman hit från Siukhuset i Sedan, skref till Fredrique och Olle Gété.

10.- fick emotaga pengarne för mitt folk. Giordes förutnämde Bal, hwarigenom Swenskarne eij till Liten Lycka återwann damernas Ynnest och hwarigenom dessa sistnämnde eij litet förökade sine pretentioner.

14.- Promenarade till Aubange. Stor dinée och SupCalas hos stora Matbolaget. hos Reuweur Cladd, angående mina Pengar.

15.- Spelpartij hos mig om Afton.

16.- war i Reon och Drack Caffé. Kom HofMarschalk won Platen hit och förökte Swenska Krigsfångarnes antal, som än Ytterligare blef förökt d:17. – då Major won Schantz wid Wendes Artillerij och Öfwerste Lieut: won Platen wid Drottningens LifRegemente ankommo.

18.- fick ut aflöning för halfva Febr: Månad. war Åter en Bal i Longwy.

19.- Spasserade till Reon, dock Utan att Dricka Caffé

20.- war och Besåg Porcelains Bruket i Wille Bas.

21.-war på wisite hos HofMarschalk Platen Silentz, och Major won Schantz, fick bref från Rådman Nordström i Hedemora, Grosshandlar Biörkman & Comp: i Stockholm och Herr chäffer i SHambourg med wäxel på 240/ franker, samt från Sergeant Hedberg. Om Aftonen war jag för 1^sta gången i min lefnad på Masquerad Bal, som war rätt roligt.

22.- war i Reon och Drack Caffé

23.- fick motaga wäxel på de penningar som skulle öfwersändas till Rocroij och S: Quentin.

24.- skref till Rådman Norström i Hedemora, Grossh: Biörkman & Comp: i Stockholm och Herr Schäffer i Hambourg

25.- skref till Sergeant Hedberg i Rocroij och Forsslind i S: Quentin, och öfwersände till Hedberg 924: liw: och till Forsslind 596 Liwres: att utdelas bland Manskapet. Ankom öfwersten Gref Mörner och Lieut Wohlfeldt från Paris. Bal i Longwy

26. -Bref af Forsslind från S: Quentin.

28.- Skref till General Friesendorff, med Öfwersten Gref Mörner som reste hem till Swerge den

1sta Martij Kl: 4 om morgonen. Sista Carnawals Masquerad Balen.

2.- Marknad i Longwy, kiöpte Diwerse Klädes Persedlar; Brändes och Begrafdes efter en Högtidelig Procession kring staden en mycket Präcktigt Masquerad Bild såsom ett tecken på att Carnewals tiden war förbij.

3.- Spelte hos Baron Knorring

4.- Begynte läsa franska för Språkmästaren Antoine

6.- Kom  Majoren Baron Banér från Paris.

7.- började läsa franska för Språkmästaren Lachou

8.- Calas hos Capt: Cederskiöld. war jag bon Garcon.

9.- Spaserade till Aubange, åt Aftonmåltid hos Tractens Butt, då stekta Grenuiller åts till första rätten, de smakde Ganska delicate. Bönderne började redan plöija sine åkrar.

12.- bref af Sergeant Hedberg från Roctroy med quittance på öfwersände /924/ Liwres 5. Sols 3 liard.

14.- war wid Bellwue, Longlawille och hos SiöCapt: Nykirche och Drack Swagdricka.

15.- Lekte Båll i fästningsgrafwen,

16.- gick kring fästningen, åt wille bas, och Skogen wid Longlawille

17.- spelade hos Lieut: de Frése

18.- spasserade till Réon, Mixé och wille bas. Baron Knorring Bref  från Swerge.

19. kalt wäder giordes ingen Promenade. Skref till Hedberg i Rocroy

20.- Spelade och Drack hos Lieut: Frésé war munter Garcon, fick mine nya Grå byxor färdige.

21.- regnade; inne.

25.- kom General Ruseau till Longwij, bref af Sergeant Forsslind med Quittence på Öfwersände /596/ Liw:

31.- Snögade något

/April/

1.- Snögade litet, bref från Sergeant Hedberg i Rocroij

2.- utfick aflöning för Halfwa Martij Månad

5.- reste Lieut: Schoultz till Hospitalet i Metz, ganska Siuk och Swag. regnade och blåste

8.- fick bref från Hedberg i Rocroij

Flygbild över den befästa staden Rocroi Foto: ClementV – Own work, CC BY-SA 3.0, 

9.- Skref till Lieut: Schoultz. började, gräs, råg och buskar att grönska

10.- ute och spasserade wida omkring i backarne

13.- war wid Longlawille.

14.- kom Gref Ridderstolpe från Metz med den Ledsamma nyhet att Lieut: Schoultz Siukdom förwärrade sig med hwarje dag

15.- Skref till Ryttmäst: won der Lancken och Fan Junkare Nijsbeht rörande Lieut: Schoultz och de saker och kläders tillwaratagande.

16.- War wid byn Piedmont. Afled uti Horribla plågor Min Wän Lieut: I:S: won Schoultz på Hospitalet i Metz, sedan han jämt ett år warit fransk fånge och under hwilken tid han ifrån den 24 Julij förledit år beständigt warit siuk först af en sträng Diiarhée sedan af frossa och Sluteligen af en i hög grad illa artad Hemoroijder, hwartill säkert någon inwärtes okänd siukdom sedemera tillstött.

20.- Ärhöll af Ryttmästar Lancken underrättelse om Lieut: Schoultz Död.

23.- Blåste ganska kalt. Stort owäsende i Staden i anseende till en Skorstens eld som utbrast med förfärlig häftighet, men som utan någon skada blef genast Utslägt.

26.- Kom Ryttmästare Lancken hem från Metz och medhadde Lieut: Schoultz papper och den ledsamma Underrättelsen att hans pengar och Snusdosa blifwit bortstulne.

30.- Utsatte Annonce rörande Lieut: Schoultz fodringar och Skulder. Började uppskrifwa alla Officerares namn som jag lärt känna sedan jag kom till Stralsund.

31.- war alla föregående dagar lik.

1:sta Maij.- den första dag som war rätt warmt och wackert wäder, lefde mycket nycktert, ehuru en del af mina Kammerater Drucko och Rustade starckt.

7.- hördes Åskan Starkare regnade Starkt, kom den Glada nyheten att Swenskarne Under General Armfelts befäl intagit Norge, denna nyhet kom Genom bref från Lybeck till Gref Ridderstolpe.

d/: 11. Bref af Serg: Forslind och Hedberg med sista Quittensen på Öfwersände pengar. Af Aviserne den nyhet att det war ogrundat det Ryssarna intagit Åbo och lika osant att Sweaborg Capitulerat

18.- war wid Reon om morgonen Kl:6. Kom med Påsten de nyheter att General Armfeldt blifwit Dispenserad från tiensten af det skäl att Engelsmännen påstå honom wara i förbund med Ryssland. Samt att det woro ogrundat att Ryssarne ärhållit Sweaborgs fästning genom Capitulation.

22.- reste Kl: 3. om morgonen till Luxenbourgs Stad och Fästning. Fästning war i Godt Stånd och dess läge tycktes besanna att hon är ointaglig genom Stormning. Dess widlyftighet Syntes fordra minst 25 à 30.000 man till dess förswar och så war där Cassematter för 20.000 mans Garnison. Staden war tämmelig wacker men eij Stor. Denna dag firades en fete till Jungfru Marias Ära, som skiedde medelst Kringbärande af dess bild Dyrbart och Wälbeprydd den bars af wälklädda flickor som Omgafs af en mängd andra flickor och fruntimber som alla hadde brinnande waxlius samt föregången af fem St: fanor burne af små Gåssar och Ynglingar och 16. St: Helgons bilder burne alt af Gåssar. Och slutligen bars under en Präcktig himmel buren af 8. Prester det Heliga Sacramentet, åtfölgd af en Superbe musique och Omgifwen af 60 St: Prester, Som förswaredes för folkets påträngande af Soldater Som formade haijs och på det sättet åtföljde procession. En mängd af menniskor som alla läste Awe Maria. Procession tågade fram alla Gator och räckte öfwer 3:ne timmars tid. De som en gång war  kommen in bland hopen kunde eij utan fara för sitt lif Komma utur densamma utan måste följa med, tills en Dörr eller port ärbiöd en tillflyckts ort, denna resa war ganska rolig, wij woro 14 St: Swenskar som alla åkte i en wagn, den första jag nyttjat sen min Ankomst till frankrike.

Denna Dag fick bref af Lieut: Sparrskiöld.

1:sta Junij.- Ankom den nyhet med Säkerhet att Sweaborgs fästning öfwergått genom Capitulation till Ryssarne, att Gothland blifwit af dem besatt

5.- Ankom den nyhet att Öfwerste Gahn blifwit tillfånga tagen af Danskarne och att Ryssarne Ämnade giöra Landstigning i Småland Upland och Östergiötland.

14.- war Siuk af Håll och Styng.

15.- försökte genom promenade fördrifwa Siukdommen.  War wid Reon.

16. – fick lof att öppna åder för att bli frisk.

20. war wid ett i forntiden Superbt Slott nu förfallet hette Grandwille, belägit i en liten bourg af samma namn. Ägaren Marquis Lamberty régalerade oss med godt win. Det enda som nu war rémarquabelt war en ganska stor Spis bepryd med Bildthuggerier i Sten och Marmor, som förestälde en mängd af de fordna Gudarne och Gudinnorne med deras bedrifter, oagadt dess ålder hadde war Piece bibehållit sitt wärde och war ganska agreablet att betragta dessa minnesmärken af forntidens pragt.

24.- midsommarsdagen firades eij hos Longwij innewånare om ej därmedelst att en stor marknad hölls på denna dagen. Nu började körsbären blifwa ricktigt mogna, en Stor mängd war också nu till Salu, hitförde från Thionwille.

1:sta Julij.- war ute och Plåckade Smultron

3.- kom bref från Swerge med flera goda nyheter och ett bref från Bourdeaux med nyhet om att Spaniorerne giordt uppror och att ett blodigt upträde förefallit i Madrid då 13.000 menniskor legadt döde på Gatorne, Hertigen af Berg,  Murat måst lemna Madrid sedan flera försök att mörda honom med förgift och Dålkar mislyckats, flere styng fick han dock emotaga och war illa siuk efter den gift dosis han emotagit. Uppbar penningar för Lieut: Schoultz auction.

10.- Politiskt nytt att General Klingspor widare ärhållit Segrar öfwer Ryssarne, att Cabelman och Cronstedt, tagit 1. Öfwerste 18. Officerare 36 Under Officerare och 410 man tillfånga på Åland. Att Swenskarna woro Slagne utanför Fredrickshall i Norge och förloradt 1. Öfwerste Lieut: 12. Offic: och 340 man Under Off: och Soldater af Elfsborgs, Skaraborgs och Grenadiers de Roi. Och att Swenskarne den ena påstdagen Gått längre uppåt norge och den andra längre ner, och den 3:dje att de alldeles lämnat detta kungarike, och att Engelsmännerne intagit deras ställen.

13.- fick Major Gyllenbögel bref af sin far från finland af den 9 Junij. Bref af Hedberg. Gref Ridderstolpe äfwen bref från Swerge med den tröstande förmaning det wij eij skulle tro det wara så swårt i Swerge som franska avisorne omberättar. War och Lögade mig 1:sta gången på detta år.

14.- War i Longlawille och kiöpte ett helt träd med kiörsbär.

18.- firades Fredrique Getes födelse dag af mig med en liten tracktat.

19.- war wid Reon och Lögade mig. Starkt Åskwäder om natten.

3:dje Aug.- war wid Longlawille och åt päron. Skörden börjades i dessa dagar kring Longwy.

13.- Reste Baron Banér Major wid Lif Grenadierne och Ryttmästar Lancken till Metz, Lieut: Baron Adelswärd och Ryttmäst: Plomgren till Plombier för att dricka Brun, och Herrarne Mulenfels till Metz.

27.- war och åt middag i Byn Lexis – Spelade Käglor.

För information om kägelspel se här.

Sept. 6.- passerades som wanligt. Nötter plåckades nästan war dag.

10.- besåg flere Slags öfningar af Lindansare Som wiste sig på Rådhuset. Där war en mängd Spectateurer bland andra en fransk officer född Saxare som mellan acterne talade politique med en sin kammerat och däribland en hop förklenlige Saker om wår Kung som hördes af några bland Stadens Högt ansedda fruar och äfwen något af en wår Kammerat R:v: der L: som då för momenten ansåg det af ingen betydelse.

11.- började franska troupper – förste Reg: war det 8. Regiement de ligne – passera Longwy för att marchera till Spanien. I Rapport på gårdags händelsen och sedan de där nämde fruars pladder och stickande anmärkningar och tillägg angrep ovannämde R: tillika med flere af en falsk point d’honneur lifwade Kammerater, den franska Officern och frågade om han haft sådane utryck om wår Kung om de härwarande Swenske Offic: Hans swar war att han wäl yttrat sig om Kungen enligt med hwad som stod i Gazetterne men eij ett ord om Off: Saken hadde efter alla rättskaffens tänkande då bordt förfalla, men R: som giord en god diné war något hetlefrad, och med hvarjehanda stickord retade sin motpart till den point, att då man begärde weta hans hans namn hans swar blef att det sitter på Wärjspetsen och att han wore färdig att Slåss med alla Swenska Offic: om eij den som offörrättadt honom wore nöijd att afgiöra sielf denna disput. Saken så wida bragt för denna dagen. R: som säkert fann mera bequämt att där inblanda alla Swenska Offic: och därigenom sielf kunna unslippa påstod det wara en tort för allas heder, yrkade på att man skulle kasta lott om hwilken medelst duell afgiöra twisten. En oskyldig skulle således offras till olyckan om ödet eij drabbade tillställaren av denna obilliga sak.

15.- efter flere disputer öfwer förenämda ledsamma sak, skred det sluteligen så långt att 2:ne deputerade af hwarje grad blefwo utwalde, hwilka skulle decidera på hwad sätt låttningen skulle ske och med hwad wapen man skulle strida, och om man skulle försöka någon bemedling till fred, hwartill genom ombud af en annan fransk Officer Contraparten tycktes wara böijd. Secreta Utskotts ledamöterne Sammanträdde, all bemedling förkastades och öfwerläggning om de öfrige puncterne företogs, då en inwitation af Contraparten till en annan Sammankomst anmäldes, de Älsta ledamöter afgingo dit och genom några rättskaffens franska Officerares bemedlande afgiordes saken på den facon att franske Contraparten gaf i deras närwaro en Muntelig reparation dock utan att därwid Lédera sin egen heder. Alla blefwo däröfwer af hiertat glada och nöijde, finnandes att detta tärningspel , om låttkastning skulle ägt rum, blifwit det högsta man någonsin kan spela, och hela Skammenn af denna historia föll på H: R: v: der L: med hans kittlige Kammerater.

16. 17. 18. 18. passerade följande troupper 16. 4 Fr: Husar Reg:tet, Röda westar Blå Dolma med Gula snören Blå Ridbyxor Superba musique. 17. det 6. Lätta Infanteri Reg: 18. det  69 Regiment de Linie. d. 19-29 Reg: de Linie och en Battaljon Polacker.

20 passerade det 76 Regt: de Linie och ett Batteri af 12 Canoner. Fick bref af forslind och Hedberg. Stod Fend: wid Lif:Grenadje: Tisell Brudgumme med Demoiselle Soldez, winhandlaren Soldez doter.

25.-Skref till mine föräld: Frédrique och Olle Gété Norström Öhman och Öf:Lieut: won Schoultz med Siö Capit:Janson och Farmouth som afreste till Swerge. War bal tillstäld af Swenska Officerarne till firande av ofwannämde Bröllop där dansades till kl:6 andra morgon d: 26. hwarefter déjeunerades och Söps något för strängt. Reste ofwannämde Siö Capit: och blefwo med musik och alla Swenske Officerare åtfölgde utom staden hwarest slogs ring omkring och dansades.

Oct: 2.- skref till Forsslind och öfwersände 1130 Liw: till honom och manskapet. Flyttade Cornette Ysedom till mig.

26. firade min födelse dag med 4 bouteljer med win och en Torta som kostade innalles 5. liw.

ifrån d/. 16 till den 25 Oct. woro stränga Debatter mellan Swenske Officerare rörande bästa sättet att fira 1. now. Öfw: Lieut: Palmstierna och Lieut: Hygrel woro Entousierade uti en wärdshuswärd wid namn Butt emedan han lämnat dem frihet att äta på Crédit, men Som denna Karl war mycket Dyrare än alla andra Wärdshushållare och dess Utom altid Uppfört sig som en skurk mot Swenskarne så wille eij de öfrige utwalde fullmägtigar att Calaset skulle skie hos M:r Butt. hwarpå till en skam för Swenska Officerarne, Herr: Öfw: L: P och L: H med sine anwäffade anhängare åto hos Butt och De Öfrige som utgiorde största antalet Dinéerade på Wärdshuset Croix d’or. Det är oförlåtligt att så liten enighet fins bland blott några och 60 Officerare och ännu Skamligare att oenigheten skall stiftas af den Som borde Altid i anseende till sin rang söka att bibehålla Enighet och sämja bland de under honom warande Kamerater.

1. Now.- firades Konungens födelse dag, med en Superbe Dinée på Wärdshuset Croix d’or och kostade 12 Liw. 7 Sou för Lieut:

9.- kiöpte ett halft lass wed. Ankom nyheter att öfwersten Gref Mörner ankommer åter hit från Swerge. (Vad gjorde han hemma?)

December – hela månaden passerades i likstämmigt lefnadssätt utom följande dagar.

4.- Dracks en Interims Cantons båhl hos Herr won Ylen i hwilken jag war deltagare 

24.- Kl: ½ 5. Juhle afton Samlades Matbolaget hos mig och då Dracks todie, speltes wingtune till firande så wäl af min namsdag som äftwen till denna Allmänt och allestädes firade aftons Splendeur. Kl: ½ 12 gicks i Kyrkan och betractades Catolska Julemässan sedan man giort en ducktig och wälksmakande soupée på wårt wanliga mataställe.

25.- Calas hos Knorring.

26.- Calas hos Natt och Dag

27.- frukost som räckte hela Dagen hos Oldenburg N: Ysedom to wed med trackteringen Då Oldenburg Slutade och skiedde hans tracktering i Stor Loge hos frimurare. War på ett Spectacel som Preussiske fångarne ställt till.

28.- Promenerade till Reon, Mexi, förstaden och hem på 1 ½ timme. Längden af wägen war 1 ½ Lieu. 

Under den del af Helgen Som war på åratalet 1808 giordes eij mycken nytta hwarken för egen eller andras del, precis som i fordna Lyckligare dagar hemma wid det Kära Älskade Påarp.

Detta år är nu framflutit

Under Längtan att bli fri

Måtte nästa året eij bli Slutit

förr än wij den upfyld Si.

1809

Åter nu ett årtal börjas

Gud som styrer werldens lopp

Låt min Siäl till Himlen Höijas

och du alltid bli mitt hopp.

Januari till november 1809 Fångenskapen i Frankrike

Januarij 1. Giordes nyårswisiter till alla Chefer och Kamerater med den innersta önskan att innan detta års slut få träffas på Swensk botten. War Bahl på Rådhuset hwarwid några franska Ynglingar Utbrusto i otidigheter mot Swenskarne, i Synnerhet utmärkte sig Unga Herr Fonfred och Soldez. Men affairen afgick Utan widare Händelser.

7.- war wanlig marknad i Longwij som i anseende att den inföll på Judarnes fastedag Lördagen war Ganska Ussel.

8.- Åter bal hwarwid föreföll följande Märkbara Händelser. Alting war fredligt till Kl: ½ 12 om natten då Ryttmästare won der Lancken/tillställaren af nästan alla de krångel och Ledsamma upträden som förefallit Sedan wij kommo till Frankrike/ Upkom på balen Sedan han förmodeligen Souperadt något för strängt; han hadde innan balen upbiudit till 1:sta Anglaisen Mademoiselle Arquin, men hadde eij förr infunnit sig, hwarföre hon då Fend: Paqualin af Dahl Reg:te biöd henne engagerade sig att dansa med honom, och woro de just upstälde till Anglaise då Ryttmästare L: inträdde som genast gick till Paqualin och med en hotande ton Yttrade att om han eij Genast lämnade att dansa med M: Arquin så skulle han genast sticka Knifwen i Hiertat på honom, hwaråt Paqualin skrattade och ansåg detta hot Såsom Railleri, Men Ryttm: L: fortfor i Samma ton att utösa mot Paqualin alla möijeliga Äreskändande Utlåtelser utan den aldra minsta délicatesse eller acktning hwarken för De närwarande Swenske och franska Officerare för Damerne eller för Fend: Paqualins Person, Ja han nyttjade Sådane termer Som en man hwilken äger det minsta gnista af heder och ära eij skulle kunna fördragit, ännu mindre en Officer hwars Ömmaste Sida är att röra wid dess heder hwarföre Paquelin efter att i allas närwaro tillfrågat Ryttm: L: om han i hela Sällskapets närwaro wille återtaga sine ord och bedja så wäl honom Som dem om förlåtelse för sitt oanständiga upförande, hwarpå L: med en hög ton Swarade neij, utbiöd L: att genom Duel aftwå den Skymf som L: giort honom, L: antog utmaningen till Dagen därpå och började dansa Anglaise hwilket förtretade de Unga Longwiska Seigneurerne som som med sitt stoy och skrik sökte hindra Musiquen att spela och de dansande att höra den. Men i hastig wändning kom en af desse unge Herrar neml: Soldez hastigt ut på Dörren sedan en ock annan bastant örfil blifwit applicerad på hans öron af en bland Stadens Äldste understöd af en fransk Capt: wid namn Beaurdeau. Sedan Herr Soldez således blef tystat och utkiörd, tystnade hans anhängare, Herr Fonfred m:m: och balen fortsattes och slutades eij utan flere små quereller emillan några fransoser och Swenskar men som eij orsakade någonting märkwärdigt.

9.- Om morgonen woro alla swenskar i rörelse för Lanckens och Paqualins Duel och alla messurer togs för att wärkställa den Kl: 2 eft:m men wid Utsett timma och då Contraparterne med wederbörande Secundanter woro Samlade på bataille platsen så kom Commendantens adjutant med ordres att de eij fingo Slåss, hwarföre den uppskjöts tills widare. / Utom denna mellankommande Adjutant och dess ordres så torde affairen ändå blifwit upskiuten af orsak, att den förut eij hållits nog tyst utan hwarje Gatpojke kände den och woro de stridande följacktige då de gingo för att Duellera/.

d/: 10.- Kl: 8 om morgonen innan någon utom wederbörande i Lankiska Duellen wiste någon ting så blef Fend: Paqualin medelst en från L: hand skickad mordisk Kula ett Offer för sin Skymfade heder och rättfärdiga sak och wisade ännu några minuter före sin Död det ädelmodet att ämna sin förfördelare den förmån att skjuta först, som denna fridsförstörare begärde.

d/: 12. begraftes Fend: Paqualin med den ståt som wij kunde såsom fångar åstadkomma. Öfwersten Gref Mörner kastade Mull på honom. – 8 Lif Grenadiers Officerare buro honom till Grafwen. Alla franska Officerare af 9. Reg:tet som woro i Longwy och Alla befintlige frimurare åtfölgde liket till Grafwen.

14.- fick bref från Forsslind och Hedberg, den förra berättade den olycka som d. 31 sistl: Dec: tilldragit sig i St. Quentin då elden förtärt wåre fångne Soldaters baraquer, hwarwid såväl Forsslind som ganska månge Under Officerare och Soldater förlorade alla sine Kläder och pengar. Inga af mina Soldater till All Lycka bodde i dessa Casserner.

25.- Afsände till Hedberg i St: Quentin 193. Liw 4 Sou för hans och Några Soldaters räkning och 24. Liw: för Sergeant Schuers wid Skaraborgs Reg:te och 24. Liw: för Sergeant Lind wid Finska Artilleriet.

Tillstälde Capt: Baron Strömfelt en Bal på Wärdshuset Croix d’or för att fira sin födelsedag: några timmar innan Balen skulle börjas kom Commendentens Ordres att ingen Swensk utan hans tillstånd ägde rättighet att giöra Bal på något Publique ställe; Baron Strömfelt flyttade genast bal Theatern i ett priwat hus hem: hos Payeurn Claude hwarest dansades till andra Morgonen Kl: 6. Herr Commendantens förbud härrörde af den orsak att han och dess Gemål eij blifwit  den sednareinwiterade på Balen.

28.- giorde Battaillions Chefen Aubert och Officerarne af 9. franska Regiment legére Bal på hwilken alla dansande Swenske Officerare woro inwiterade, men Commendenten förbiöd dem att gå på Balen i synnerhet Monsieur Strömfelt som han påstod hafwa warit olydig mot hans ordres. Efter mycket Owett wäxladt emellan Majoren och Commendenten så måste den sednare lemna sitt tillstånd att Swenske Officerarne fick bewista balen, och begärde Commendanten att hans uppförande och hela denna Sak skulle blifwa Glömt, men likwäl war han den första som uplifwa denna Sak wid ett snart derpå infallande tillfälle, och som förskaffade Swenskarne mycket Ledsamheter.

Febr. 3. Kom Diwisions Généralen Rocher från Metz, och blefwo Swenskarne Uppkallade till honom och ärhöllo wid denna Audience Så mycket owett af Herr Generalen att det war öfwer all beskrifning åtföljt af hotelser att sätta oss på Biche /en fästning på hwilken alla Stadsfångar förwaras/ och att förbiuda oss att gå utom Lonwij fästning om wij eij woro Lydige till Commendantens befallningar, i Synnerhet hotades Baron Strömfelt därmed. På Alt detta swarades ganska höfligt, ehuru ganska bitande och i Sturska termer af Gref Ridderstolpe; som ännu mera retade Generalen i början men han blef till Slut twungen att Sänka sin Höga ton. Alla Ledsamma upträden som förefallit i Jan: Månad woro ordsak till detta owett, i synnerhet bidrog därtill den egenmäktiga ton Som Swenskarne haft så wäl med Commendanten som med flere andra Auktoritéter af hwilka wij såsom fångar berodde. Denna tappra ton är wist braf för fria menniskor, men jag tror att den till en del är högst skadelig för fångar som wij äro, i Synnerhet då den öfwerskrider en wiss gräns.

4.- blef Généralens hotelse att förbiuda oss portarne wärkstäld genom Commendanten som Kl: 7. om aftonen Utgaf ordres därom. Denna dag giordes således af mig den sista promenade i neijden kring Longwij.

d: 7. giorde Gref Ridderstolpe en Dinée för Alla franska Officerare i stället för en Bal som han tänkt gifwa blef inhiberad af det skäl att Command: förbiudit all Dans för Swenskarne på hwad ställe som hälst. På denna dinée som räckte från Kl: 3. tills Kl: ½ 11 om natten Söps ducktigt och Slogs Sönder allting af hwad som fans på bordet.

10.- Kom ordres genom hwilka Secundanterne i Paqualinska Duellen ärhöllo sin frihet och Ryttm: Lanckens sin Post utan för Dörren, men eij sin Arrest.

22.- Ankom ett bewilljande från Krigs Ministern, Swar på den ansökning som 44. bland Swenska Officerare giort att få flytta till Nancy i departementet La Meurte.

25.- woro wij Samlade hos Öfw: Lieut: won Platen för att arrangera denna flyttning.

28.- giordes Afskeds wisiter hos alla franska autoritéter som haft någon befattning eller bekantskap med Swenskarne, packades in wåra saker.

Martii 1.- lämnades och wägdes samt påpackades wåra saker. Giordes wisite hos alla Quarblifwande Swenska Officerare samt åts middag på Croix d’or där ett litet Calas blifwit anstält för Språkmästaren Antouirée. Blef Obegripligt full för första gången i frankrike.

2.- afgick tillika med mig följande Officerare. Öfwerste Lieut: won Platen, Major won Schantz, Capiterne Edenhielm, won Lillieström, won, Hegeman, Strömfelt, Cerderskiöld, Won Knorring och Muhlenfeldts, Lieut: de Frèsé, Sparskiöld, Lindeman, Brömsen, Wahlberg, Won Schwing, won Köhler, won Muhlenfeldts, won Arbin, Adlerbielke, Flack, C: och Ant: won Matern, Adjutant: Dubb och won Löding, Fendrickarne Berger, Christ och Bror won Yhlen, Borteij Natt och Dag, Cornetterne won Ysedom, won Behr och Cederkrantz och Commis: Maaser. 

Gick från Longwy sedan Liquid blifwid giord med wärden och wederbörligt Afsked tagit, med den Önskan att aldrig mer komma till denna lilla Ledsamma fästning, där de wärsta och bedröfligaste händelser förefallit sedan wij blefwo fångne. Passerades genom en liten Bourg wid namn Fontana till Hayanze en stor by och tillika ett ganska stort Järnbruk bestående af flere Knip och Stångjärns Hamrar som man eij för trötthet kunde bese. Under wägen Såg man sedan bönderne plöija och Så Hafra.

3.- gicks från Hayenze till Metz en agreable och wacker wäg, Nattquarter togs på Wärdshuset Palais francais där nattquarter och middag kostade 7: Liw: 10.

4.- reste man med Diligence från Metz Genom staden Pont-a-Mouson till Nancy 12. Lieu och ankom ½ 9. om afonen dit och ficks quarter På ett dåligt Wärdshus tillsammans med en Uhrmakare som hadde 14. St: wäggur Som alla gingo så det war ett förfärligt pickande och Klingande. Knorring, Cederskiöld Frése och jag bodde tillhopa. Wägen war wacker Cotoyerad till Höger af Mosel floden, och på wänster wackra byar och winberg.

5.- Söktes att få hyra rum Som ärhölls på eftermiddagen hos Madame Jéan-pierre, la Rue Constitution. 

17.-18. och följande dagar passerades enformigt, med Promenader, Läsning och att Se Comedien.

Nu började Körsbärsträden och Plommonträden att Blomma och Bouquetter af flera Sorter Blomster ärhöllos nu öfweralt dock woro dessa Blommor tillen del wäxte uti Orangerier utom påsklilljan och tusenskjönnan samt narcissan Som i alla trädgårdar nu fans i sin fägring

Aprille 3.- skref några rader till Kröningswärd i Metz fick den obehagliga nyhet av Gazetterne att wår Konung blifwit afsatt och att Hertig Carl af Södermanland blifwit Swenska folkets Regent. Gud hielpe vårt fädernesland att eij twedrägt och Blodsutgiutelse aldeles förstör alla dess inwånares Wälfärd och Wälmåga.

4.- alt sedan den 1:sta war det Kalt och Snögade Som oftast. Kom Baron Strömfelt från Paris.

9.- bref af Hedberg och Forsslind. Ärhölls den nyhet att posten till Swerge är öpen

14.- Passerade L’Empereur et Roi Napoleon genom Nancy och fick jag det nöijet Se hans näsa och mun, samt bröstet och Knäna av hans Gemål, för öfrigt kan jag eij säga hwarken att jag har sett eller intet Sett denna Europas Beherskare och folkförstörare.

Junij 28.- Skref till Forsslind med Soldaten Redeboge som försökt genom rymning komma åt hemorten men blifwit Ärtappad och förd härigenom Såsom Arrestant.

29.- Skref till General Friessendorff och Capt: Swinhufwud för öfrigt passerades tiden som wanligt och ingenting märkwärdigt föreföll inom den kretz wij här bebodde.

Julij 6. bref af Hedberg.

18. Kom Ryttmästar Lancken hit från Longwy.

25. reste Adjutanten Baron Friesendorff till Paris.

26. skref till Hedberg.

16.-   23.- och 30.- war i Protestantiska Kyrkan

Aug. 2.- Kom Fendrick Törneblad hit från Longwy.

6. reste baron Banér till Plombier.

8.- bref af Hedberg från S:t Quentin.

12.- började bref från Swerge ankomma Som gått öfwer Stralsund. Skref till min broder Thure i Mariestad. Kom underrättelse att Majoren Grefwe Carl Ridderstolpe fårr ordres af Krigs-Ministern att inställa sig i Paris.

13.- war i Protestantiska Kyrkan.

14. Kom bref från Gref Ridderstolpe, att han får resa till Swerge och at tman fick Skicka bref med honom. Skref hem till Påarp till min fader och syster.

20.- Reste Öfw: Lieut: won Platen hem från sin fångenskap som han på sin parolle d’honeur fått lemna medelst Keijsarinnans bemedlande.

22.- war wid Elackt humeur, elackt wäder inga bref från Swerge.

23.- likaså.

24.- wackert wäder, återwann mitt wanliga humeur.

28.- återkom Bråckman. Återkom äfwen Baron Banér från Plombier. Bref af Forsslind från St: Quentin. War i trädgården wid Général Receweuren Monceys gård på Petit Malgrange. På gården står ett stort Castanieträd som Kong Henrik IV syster planteradt.

Sept: 13.- Skiedde mig den Stora Glädjen att emotaga bref ifrån mine K: Slägtingar i Swerge som jag alt Sedan min fångenskap med Sådan oro och fruktan förwäntadt nu fick jag bref af min K: Morbror Lilljehöök med den tillfredställande nyhet att mine Gamla Älskade föräldrar och alla mine K: Syskor och Slägtingar lefde och min  Ädla och Käraste Fredrique ett ehuru ganska gammalt dock för mig intressante bref, Men Glädjen är altid följd af Sorg, så war och detta bref, ty det förkunnade mig äfwen Min Wördade Farbror Gétés död. Faster Beate och Syster  Charlotte hadde äfwen glädt mig med några wälmenande rader. Började låta mina moustacher växa.

24 och 25.- fête i Byn Dessai. 25. reste Majorerne Danfeldt och won Schantz åter till Swerge och Pommern på sin Parole d’Honneur.

Oktober 20.- såg 1 hustru och 1. Österrikisk fånge Guillotineras på plats de Grèwe. War wid Croix gagnée.

25.- Kl. ½ 4 om morgonen passerade Keijsar Napoleon genom staden utan att någon af Swenskarne fick se honom.

26.- firades min 33 födelse dag i Några goda wänners Sällskap.

Nowember 2.- fick bref från Handelsman Broström i Paris med wärdet af 100 Rds Hamb: B:co som utgiorde i franska pengar 22 Louis d’orer 9 Liw: 13 Sous. Kom från den Hugneliga Underrättelse att wij få gå hem till Swerge.

18.- Dog i Ponta Mousson Major och Riddaren Christoffer Leijonhjelm.

21.- war jag på begrafning efter förenämde Major i Ponta Mousson, dit jag åkte, och gick hem och anlände Kl: 10 om aftonen till Nancy, där den glädjefulla nyhet att ordres till hemmarese wore ankomne och att wij med möijeligaste förste skulle afgå.

November 1809 till april 1810 På väg mot friheten i Sverige

22.- Skrefs till Morbror Lilljehöök, Broder Eric, Olle Gete och till Min Älskade Wän.

23.- packades alla mina saker in och reglerades alla Liquider.

24.- Kl: 6 om morgonen reste jag i sällskap med Fend: Berger från den wackra Staden Nancy där wistandet warit alt Sedan d: 4 Martij.

Från Nancy – Pont à Mousson – Metz.

25.- I Metz.

26.- Metz – Thionwille – Luxembourg.

27.- Luxembourg – Grevenmacher – Wasserlisch – Igel – Trier.

28.  I Trier.

29. Trier – Wittlich – Lutzerath – Illerich – Koblenz.

30. Koblenz – Andermach – Bonn per båt.

December 1.- I Bonn.

2. Bonn – Köln, per båt.

3.- Köln – Neuss – Urdingen

4.- Urdingen – Reinberg – Büderich – Wesel. Fortsattes resan till fots öfwer Rhinströmmen med af Glädje hoppande Hjertan, att hafwa kommit lyckligt ur franska Gebitet och intogs i Wesel Quarter.

24. Skref till min Syster Sigrid och till General Friesendorff, och öfwersände Rulla på Manskapet samt begärde Permission att från Ystad resa hem till mine föräldrar. Ankom 3:die transporten från St: Quentin som Besigtigades af Mig, Lieut: Baron won Knorring, Lieut: de Frésé och Fendrick Borteij. Juhl Afton firades på Wärdshuset König won Preussen af alla i Wesel warande Swenske Officerare och Fahn Junkare, med en Soupée och därwid dracks en Båhl – denna lilla lustbarhet war ganska dyr och kåstade 6. Liw: 6 Sous per man.

25.- skiedde utdelning av Kläder till Manskapet, uttogs af mig och Fend: Broockman aflönning och feuille de Route för nyssnämde Collonne, bestående af 307. man Under Off: Soldater och Siömän.

26.- Afgick under mitt Befähl nyssnämde Styrka till Dorsten.

27.- Dorsten – Dülmen.

28.- Dülmen – Münster.

29.- I Münster.

30.- Münster – Telgte – Wahrendorff.

31.- Wahrendorff – Bielefeld.

1810.

Januarij 1. – Bielefeld – Herford

2.- Herford – Minden.

3.- I Minden (Winden?)

4.- Minden – Leese.

5.- Leese – Nieuburg.

6.- Nieuburg – Rethern.

7.- Rethern – Walsrode.

8.- Walsrode – Wittorf

9.- Wittorf – Rotenburg.

10.- Rotenburg – Tostedt

11.- Tostedt – Hamburg, per båt.

12. – 14.- I Hamburg.

15.- Hamburg – Basthorst – Mölln.

16.- Mölln – Roggendorf – Gadebusch

17.- Gadebusch – Wismar.

Februarij 13.- Fortsattes från Wismar under Capt: Cedederskjölds Befähl till Neu-Bukow.

14.- Neu-Bukow – Kröpelin – Doberan – Rostock.

15.- Rostock – Ribnitz.

16.- Ribnitz – Damgarten / i swenska Pommern/ – Richtenberg – Franzburg.

17.- Franzburg – Grimmen. Inquarterades soldaterna i byarna.

____________

Aprille 13.- Kl: 10 e:m: afsegla från Barhöff nära Stralsund och ankom

14.- Kl: ½ 8 f:m till Ystad Brygga.

15.- Ystad – Maglöe.

19.- reste jag efter att hafwa åtniutit alla möijeliga bewis på mine Kära Slägtingars Wälwilja; Kl: 8 om morgonen ifrån Maglöe och kom Kl: 9 om aftonen till Markaryds Gästgifwaregård, därifrån jag efter att hafwa wäntat på hästar tills Kl: ½ 2

20.- aftågade widare Kl: 3 om morgonen begynte det att rägna som Continuérade tills dess jag Kl: 10 om aftonen blef twungen att intaga Quarter i Åreweds Ussla Gästgifwaregård. Här Undersöktes mina Kappsäckar och Coffert och befans nästan alla mine saker wara af rägnet genomblötte hwarföre bland höns, gäss, barn och trängsel allting måste upptagas och wederbörligen torkas. Kl: 6 om morgonen

d: 21.- skiedde Afresan från Årewed och under tämmelig wackert wäder och någorlunda godt wägelag fortsattes resan hela påföljande natten så att jag Kl: 12

den 22 inträffade hos Mademoiselle Annette Fehman i Ullricehamn, Öfwer Jägmästare Stael won Holstein träffades äfwen där och efter att förtroligt hafwa passeradt middagen där fortsattes resan till Påarp det gamla kära Påarp där Gud ware ewigt pris och Tack jag fann mine Hulde och Älskade för Äldrar efter deras År friske och Raske och Slöts så wäl af dem som af efterföljande mine K: Syskon med ömsesidig Glädje i deras mot mig Utsträckte Armar. Charlotte, Eric, Stina, Greta, Carl, Börje och Ewa woro endast hemma, de Öfrige woro war och en på sin Station. – Ack! en Sådan Sällhet, Som den att efter nära 6 års bortowaro, och af dem 3 tillbragte på Utrikes ort såsom fånge, kan endast kännes af dem som warit och som blifwa i samma swåra Cas och sedan få åtniuta denna glada och Högtideliga Moment. Ja den war säll för mig och blott åtanken på min Älskade Fredrique som nu Saknades kunde förmörka den sanna frögd som härskade i mitt bröst, men hoppet att och snart få trycka henne till det för henne högt klappande hjerta blef mitt stöd och jag lämnade Sonliga Kärleken fritt Spelrum.

23.- tillbragtes förtroligt och Tranquilt i föräldrars Syskons och wänners krets, den enda bland dessa war Fröken Gustafwa Stael von Holstein. 

24.- skref till min faster och till Fredrique Geté af hwilken jag också denna dag fick emotaga ett bref som låg i förwar hos syster Sigrid.

Maij16.- for från Brunbeck genom Hedemora till Hagelsnäs, där jag med Glädje och Sällhet Slöt min Älskade och mig med en Öm Trohet tillgifna Frederique frisk och Sund i mine mot henne så länge fåfängt sträckta Armar. O denna niutning hwar den war liug för mitt hjerta och hwad den ännu skulle warit liufware om eij en liten Molnfläck betäckt min Kärleks imagination.

Jag hadde och det nöijet att finna dess wördade fru Moder och den redlige Broder Olle samt syster Lodoiska wid God wälmåga.

17.18.- tillbragtes wid min Friggas sida och i dess lifwande Sällskap under Samtal om förflutne och tillkommande nöijen och Händelser.

19.- blef efter erhållit tillstånd, och efter formelig ansökan försäkrad att i en framtid då Moijenner till bärgning som gift funnits, få äga det hopp att ärhålla min Friggas Älskande hand, om dess hjerta war jag förut förwissad af dess egen lilla söta mund.