Den första december 1806 börjar hans dagbok. Han beskriver hur han gör sig färdig för att lämna hemmet. Inkallelseordern hade kommit och han skulle dra ut i krig. Det skulle dröja till 1810 innan han återsåg Sverige.

Blodsband krävs knappast för att facineras över hans anteckningar, vad han skriver, upplever, och det som upplevs utan att nedtecknas.

Exempel på dagnoteringar

Om Johan Adam Drakenberg

När inkallelsen kom var han löjtnant i Västmanlands regemente med tjänstebostad, närmare 30 år gammal och förlovad med den 22 åriga Eva Fredrika Geete. Den militära banan var vanlig i släkten även om varken hans far eller farfar var militärer. När Johan Adam föddes skulle det bli ändring på det, han var ens tre år gammal när han skrevs in som volontär vid Bohusläns Dragon regemente och knappt 6 när han blev fändrik i Westmanlands regemente. Att det inte bara var förmågor som avgjorde beforderingsgången står utom allt tvivel.

Familjebakgrund och uppväxtförhållanden

Släkten Drakenberg var från Göteborgstrakten och det var hans farfarsfarfar som adlades runt 1650. Den svenska adeln fick allt svårare att hävda sig i slutet av 1700-talet. Den utmanades av kompetenta och rika personer ur andra samhällsklasser vilket gjorde det allt viktigare för adeln att utveckla och betona en stark och exklusiv kulturell gemenskap. Att gifta sig inom klassen var först ett påbud sedan en rekommendation. Efter 1723 var det fritt fram för en myndig adelsman att gifta sig med vem den önskade. Stånd var inte allt. Pengar, relationer och kärlek spelade också roll.

Utbudet av lämpliga partners för adelsfamiljerna i Västergötland var begränsat, i alla fall om traditionerna skulle följas. Johan Adam Drakenbergs föräldrar giftermål är ett exempel på hur det kunde gå till när släkter flätades in i varandra. Visst fokus krävs för att hålla isär alla dubbelnamn och släkter.

Vi kan lugnt anta att det var på ett släktkalas som Johan Adam Drakenbergs mamma, Eva Mariana Lilliehöök, fick syn på sin blivande make, Carl Erik Drakenberg första gången.  Under hela hennes liv hade hon känt till den sju år äldre släktningen, som var kusin med hennes mamma. När hon var 20 år gifte de sig. Hennes bror Bengt Lilliehöök inspirerades kanske av systerns val. Tre år efter att hon gift sig med Carl Erik Drakenberg, gifte sig Bengt med Beata Margareta Drakenberg, sin mammas kusin och syster till hans svåger Carl Erik. 

Deras lillebror Carl Adam Lilliehöök knöt istället banden med en annan släkt i området genom att gifta sig med Anna Maria Reenstierna på gården Mollungen, lite drygt en mil från Påarp, Johan Adam Drakenbergs föräldrahem. Carl Adam och Anna Maria Lilliehöök fick sedan fyra döttrar varav den yngsta Vilhelmina, gifte sig med sin kusin, kapten Karl Erik Drakenberg, bror till Johan Adam. Utbudet av adelsfamiljer var som sagt inte oändligt, och i synnerhet inte om man höll sig i närområdet.

Adelssläkterna i trakten hette Uggla, Kafle, Kagg, Drakenberg, Lilliehöök, Reenstierna och Lillie. De två senare släktnamnen ligger bakom ett par av de mest kända dagböckerna som skrevs av kvinnor under 1700-talet.

Överlägset mest känd är Årstafruns dagbok skriven av Märta Helena Reenstierna, gift von Schnell. Hon beskriver målande och detaljrikt sitt liv på Årsta Gård strax söder om Södermalm. Hon skildrar med detalj och inlevelse gårdens skötsel, skvaller från kungahuset, förhållande till tjänstefolket, sonen, litteratur, vardag och fest. Att Carl Michael Bellman ofta tillhörde gästerna har säkert ytterligare bidragit till att så många läst de utgivna böckerna som är ett utdrag av hennes skrivande 1793-1839. Årstafrun var årsbarn med Johan Adams mamma, och föddes i Håkentorp, Hovs församling, i Västergötland, halvannan mil från Johan Adams föräldrahem, Påarp.

Metta Magdalena Lillies skrev dagbok mellan 1737-1750. Boken är inte lika målande som Årstafruns men innehåller mängder av information om personer hon träffar, ekonomi och religion. Någon kryddning kring vad hon kände, vad de talade om eller hur människor eller platser såg ut finns inte. -Det är som om hon såg sin omgivning så sjävklar att hon inte behövde beskriva den, säger  litteraturvetaren Jessica Eriksson som 2007 skrev en avhandling om dagboken.  Boken ger en kvinnas bild av herrgårdslivet i Västergötland, en miljö så lik Johan Adams uppväxtmiljö man kan komma. 

Metta Magdalena skriver om besök hos Johan Adams farmor. Hon berättar om de handskar hon och hennes syster Hedvig köpte när de gjorde “faster Charlot Drakenberg” sällskap på en inköpsresa till Borås. Hennes dagbok vittnar om ett rikt sällskapsliv där besök hos släktingar och vänner var en prioriterad syssla. Genom giftermål, besök och gåvor etablerades en social väv som var viktig i med- och motgång.

Metta Magdalena var mycket religiös, skrev om religiösa funderingar och intresserade sig också för vad som hände i huvudstaden. Men det lokala sammanhangen dominerade stort i hennes skrivande. Hon nämner inte mindre än 200 orter och 500 personer av vilka de vanligast namnen var Lillie, Hierta  eller Ugglas men också andra adelsnamn som Reenstierna, Lilliehööks, Kaggs och Drakenberg. När de träffades mätte de varandras barn med kritiska och nyfikna blickar och tankar om hur ett parti skulle kunde befästa eller utveckla familjens ställning och ekonomi.

Men det var inte alltid antalet giftasmogna gick jämnt ut. När Mette Magdalenas pappa, överste Johan Abraham Lillie dog blev det oroligt i familjen, både känslomässigt och ekonomiskt. Mamma och de tre systrarna tvingades lämna tjänstebostaden, ett översteboställe och flytta till Hjärtared, en gård de köpt några år tidigare. Åren gick men döttrarna förblev ogifta. Dagboken avslöjar inte hennes tankar kring väntandet efter en friare. Eller var det kanske självvalt? 

Men liksom hennes systrar gifte hon sig till slut. Som 41 åring gifte hon sig med änkemannen Johan Axelsson Natt och Dag. Märkligt nog nämner hon inte maken förrän i samband med deras förlovning. I en bön i dagboken hoppas hon att giftermålet inte bara ska följa moderns vilja utan också Guds. Giftemålet innebar ett nytt liv på godset Tunarp och som styvmor för fem barn. Johan Axelsson Natt och Dags första hustru, Brita Magdalena var dotter till Jakob Uggla och Märta Lilliehöök. Märta var faster till Eva Mariana Drakenbers pappa Ture och Jakob var och därmed släkt med Drakenbergs på både mammans och pappans sida. Sammanflätade Västgötasläkter som sagt.

Boende och ekonomi

Sätesgården Påarp var det pampigaste huset i Murums socken, en socken som genomkorsas av den gamla färdvägen mellan Stockholm och Göteborg. Genom Johan Adams gammelfaster kom gården att hamna i den Drakenbergska familjen. Chatrin Charlotta Drakenberg var gift med Johan Uggla vars släktingar ägt gården sedan 1530-talet. Paret fick inga barn och när Johan Uggla dog köpte hennes bror, Johan Georg Drakenberg , gården. Hur den såg ut vet vi inte men utifrån grunden och byggnadstraditionen att döma var det ett en och en halvplans hus uppfört i trä och med runt 350 kvadratmeters boyta. Om deras vanor liknade andra familjer i likande ställning hade de ofta grannar och släktingar på besök.

Mellan 10-15 familjer bodde i de torp och gårdar som hörde till Säteriet. De bidrog med dagsverken och gav en del av skörden till sätesgården. Möblerna, porslinet, silvret och linnet som fanns inom husets fyra väggar står noga uppräknade i bouppteckningen efter Johan Adams far, Carl Erik Drakenberg som dog 1828. Bouppteckningen visar att familjen hade det gott ställt, det finns ingen anledning att betvivla på att de hade rikligt med mat på bordet.