Att kasta nät

Outgrundliga äro bloggarens vägar. Mitt vägatlas innehåller mängder med alternativ. Hela tiden. Vart är jag på väg? Vad ska jag fördjupa mig i härnäst? Jag kastar ett nät och ser vad som händer.

Antal telefonabonnemang registrerade i namnet Stenberg i Frankrike i februari 2023

Mina kastade nät avser att fånga två saker. Det ena är dagböcker och spår av de svenska krigsfångarna som hamnade i Frankrike, det andra, kan jag lätt generat avslöja, är läsare. För mina upptäcksfärder i historien blir faktiskt ännu roligare i vetskapen att andra tar del av dem.

Så varför en karta som visar antalet Stenberg i Frankrike? Det började med mitt beslut att flirta med Västra Mälardalens Släktforskare. Smaka på den. Hur flirtar man ens med en sån förening? Räknas erläggande av medlemsavgift som en flirt? Muta?

Min nästan överlistiga plan är att kontakta denna vitala, omtalade förening som täcker ett område där många av de tillfångnatagna soldaterna bodde. Gräver jag fram något intressant från deras trakt, blandar det med vad jag redan har och skriver om det för deras tidning, då kommer de upplåta lite plats. Och kanske, kanske hjälpa till att gräva lite i sina arkiv. För visst måste väl någon nån halka dit och bli intresserad. För rent objektivt är det ju dessa öden spännande, eller hur? ELLER HUR?

Förväntat resultat av min flirt. En upphittad dagbok, två nya släktforskarvänner och fyra nya prenumeranter. Med väldefinierade mål kan man inte misslyckas. Piece of cake.

Inte vilken piece of cake som helst utan en romersk kask, ett utmärkt förslag på fransk bröllopstårta vid ett societetsbröllop i slutet av 1800-talet. Föreslås kombineras med vackra blommor så är festen i hamn. Bild ur den samtida konditoriexperten Antonin Carême’s bok. Biblioteque Nationale de France

Lite research var redan gjort av föreningens medlem Sten Anderssn som skrivit av vad som stod i generalmönsterrullorna för Strömsholms kompani, Västmanlands regemente 1806 och 1818. Där fanns 6 soldater som alla antecknats som franska fångar, Mitt första jobb, hitta intressanta spår i kyrkböckerna.

Det är nu namnet Stenberg gör entré. Lars Stenberg Andersson i knekttorpet nr 49 Stenby, Munktorp, är 22 år när kriget börjar. Han är gift med Anna Lotta Malmgren som är hela 13 äldre. Gifte de sig av kärlek eller gifte han sig med förre knektens änka? Står inget om att hon är änka, men ser ut som hon flyttar till Stenby före honom. Anar att jag borde gräva djupare i kyrkböckerna igen för att reda ut saken men skjuter saken framför mig.

Kanske spelar åldersskillnaden en viss roll när Lars fattar sitt beslut. Jag menar beslutet att stanna i Frankrike. I kyrkboken står en anmärkning att Stenberg ”Krigsfånge i Frik o tagit tjänst där”. Avses krigstjänst, gick han frivilligt? Det finns uppgift om att tre soldater ur Vikbolands kompani (Andra Livgrenadjärregementet) tvingades ta fransk tjänst. Jag släpper även denna gåta och söker istället på namnet Stenberg i Frankrike.

Sannolikehten att hans ättlingar nu har telefonabonemang runt Monaco är minst sagt begränsad. Men varför ska allt vara osannolikt. Det var ju också högst osannolikt att löjtnanten och krigsfången Tisell skulle träffa Mademoiselle Soldez i Longwy, att de skulle gifta sig, flytta till Sverige och att deras kärlek skulle ge upphov till Carl Milles, läs gärna mer detaljer om detta här.

Och hur gick det för Anna Lotta Malmgren, den övergivna hustrun hemma i Stenby? I kyrkboken står anmärkningen bortflyttad till Odensvi och siffran 12. 1812? Så många frågor hela tiden?

Återkommer när jag få veta mer om resultatet av mitt nätkastande. Visst kommer jag lyckas bättre än mannen på bilden?

Målstyrning funkar inte alltid. Här en man med båge, men oklart om han släppte iväg pilen eller var det en marknadsdag där vem som helst fick pröva lyckan. Fransk pressbild 1909 Agence Rol, beskuren, från Biblioteque Nationale de France

Delar denna charmiga bild så länge. Och apropå bilder, den fina bilden med nätkastande mannen får jag tacka AMIT UIKEY och Unsplash för. Tack!

PS. Stendal ja. Heter man sånt i Frankrike? I 20-årsåldern tillbringade jag ett år i Grenoble. Stadens store son hette Stendhal. Jag tyckte det lät svenskt. Läser att det var en pseudonym tagen efter en tysk stad, Stendal. Den store sonen bodde i närheten av den tyska staden i några år. Inte vilka år som helst utan samma period som svenskarna var fångar i Frankrike. Allt hänger ihop. Hur sannolikt var det? Till sist, vad gjorde Stendhal till en ortens store son? Han anses som en av Frankrikes största författare under första halvan av 1800-talet. Hans mest kända roman, heter Rött och svart. Ja, jag har läst den. Nej, minns inte mycket.

Lämna en kommentar