Krigsfångedagboksbloggandet kan vara som en bal på slottet – alldeles, alldeles underbart. Att hitta intressanta vinklar och berättelser, att få öva på formuleringskonsten, att gräva fram passande illustrationer ur okända arkiv och att då och då glada tillrop från läsekretsen. Mumma. Som att få höra att Stefans mamma, nittioisch, numera tillhör följarna. 

Sen finns det där traggliga, ibland Sisyfosliknande arbetet. Inte alltid helskoj men viktigt för att bloggen ska bli den där kunskapskällan jag vill att den ska vara. 

Därför sitter jag nu på tåget från Söderhamn, med min laptop uppdelad i två fönster. Information från det ena fönstret förs till det andra. Till höger en avfotograferad lista med namn över tillfångatagna soldater och officerare och till vänster ett exceldokument där jag för in namnen på alla Glader, Lööf, Banér, Lustig, Bark och Dunderhake. Artificiell intelligens – kom till undsättning! Fast AI grejar nog inte att läsa handskriften daterad till 1807 i Stralsund.

Jag tvingas erkänna att även jag har det svårt med tydandet då och då. Markerar tveksamma namn med frågetecken. Runt 800 namn är nu överförda. Det motsvarar hela gänget som tillfångatogs 1807, återstår nu mängder av östgötar som fick kapitulera redan 1806.

Det monotona arbetet får liv när ett extra ovanligt eller målande namn dyker upp. Då blir det en snabbgoogling på SCBs namnsöksida. Svart på vitt kommer svaret på hur efternamnet mår idag. Vad sägs om att 2 folkbokförda lystrar till namnet Dunderhake, 8 Konstig, 7 Stick, 462 heter Nöjd, 5 Våghals och 10 stycken heter kort och gott Liten, Efternamnen Oförskräckt, Gandalf och Sorgfri har gått ur tiden. Trollkarlsnamnet Gandalf har dock inspirerat ett 40 tal föräldrapar att ge det förnamnet till sina söner. 

Tja, så håller man på. Betar av ett regemente efter ett annat för att göra det möjligt för framtida besökare att hitta  information om  sina rötter. Det kommer säkert även bli en eller annan topplista med de populäraste namnen. Vi får se.

En annan tålamodsprövande uppgift är att skriva av dagböcker. Just nu är det Johan Adams dagbok. I april fick jag oväntat både se originalet och kopiera en (förhoppningsvis) fullständig avskrift av densamma. Den innehåller runt 25% mer material än den avskrift jag tidigare haft tillgång till, kopierat och kompletterat med fotnötter och kartor. Här hittar du den. Mening för mening läggs till. Framför allt är det skildringar av hemfärden men också information under rubriken Politiskt nytt som tillkommit. Just idag är det hemfärden som gäller. Oftast mindre färgstarka anteckningar om att Löjtnant X och Fänrik Y gått till höger eller vänster, en kyrka som besökts eller ett yrwäder som giort färden till en pina. Men så blixtrar det till med någon sorts godis till läsaren.

Ibland är den en hopplöst omständigt formulerad mening som piggar upp, andra gånger är det ett historisk skeende som flimrar förbi. Som när han på återresan till Sverige passerar genom staden Münster “ Äfwen war jag inne och Besåg den Salen i hwilken den namnkunniga freden blef Sluten 1648 då Swenska Drottningen Christina Dicterade lagar för Europas Potentater”.

Intressant är det också att påminnas om att det långsamma, ofullbordade  kyrkbygget i Barcelona, Gaudis Sagrada Familia, kanske inte är så långsamt ändå. Trots 140 år sen byggstart.

Apropå katedralen i Köln skriver nämligen Johan Adam “ Klåck tornet som för 200 år sedan blifwit börjat och till mer än hälften fullgiort, har eij sedan blifwit fulländadt, det som war bygt war giordt i Mosaik och ganska Superbt. I Cöln finnes 365 kyrkor af hwilka största delen för närwarande eij äro anwända till Religions utöfwande, utan tiena nu såsom hö och andra Magaziner, här förfärdigas det renomerade Eau de Cologne och Kjöptes en stor Quantité däraf af Swenska Offic: ne.” 

Sådär ja. Nu susar jag förbi Katrineholm. Tågresor är inte så dumma. Passar bra för såväl för inre resor, som för ett ganska tankebefriat överförande av information från höger till vänster sida av skärmen.  

Till sist en ödmjuk fråga till läsarna av en blogg utan vettig möjlighet att interagera. Hoppsan, har hört att frågan tydligen bara ses av den som är inne på bloggen, inte av följarna som får inlägget som ett mejl. Man lär så länge man lever.

PS. Jag har inte glömt att jag utlovat fyllig fortsättning på hedersspåret, om dueller och lättkränkta män i sina bästa år. Det kommer.