Franskan var under 1700-talet den europeiska elitens gemensamma språk. Inom Gustav III hov användes franskan som huvudspråk och det var inte ovanligt att adelsmän och höga tjänstemän talade franska sinsemellan. Språket användes flitigt i brevväxlingar och i Stockholm gavs det ut flera tidningar på franska för svenskar.

Om vi idag tycker att engelskan tränger sig in i vårt språkbruk är det ingenting mot hur franskan användes på herrgårdarna under 1700-talet. Många låneord införlivades i svenskan och Johan Adam Drakenbergs dagboksanteckningar är full av exempel på detta. Redan i första stycket på första sidan använder han ord som momenter, arrengement, affairer. Det hindrade inte att han ville bättra på sin franska hos “Språkmästaren” Antoine respektive Lachou under sin vistelse i fransk fångenskap. På den Västgötska landsbygden där han växt upp var det kanske lite si och så med franskaundervisningen.

För de flesta soldaterna var det ett helt nytt språk de mötte. Då som nu är inlärning av glosor den närmaste vägen för att göra sig förstådd när gester inte räcker. I stort sett alla soldater har noterat användbara glosor i sina dagböcker, något som ingen officer valt att göra. 

Frågan,Käl öretj, Mång frä? har jag hämtat från Nils Råss dagbok. På franska skrivs det Quelle heure est-il, mon frère och betyder, vad är klockan, min bror? Att hålla reda på tiden var viktigt för fångar som skulle infinna sig vid bestämda tider för arbete eller upprop. 

Orden de ville ha koll på

Alla soldater har nedtecknat hälsningsfraser och de flesta av dem ord som avser veckodagar eller räkneord. Rudberg noterade hur man räknade till 100 000 medan Åhs nöjde sig med 10 000 och Borell 100. Att Åhs skriver nöff för nio överraskar nog ingen, mer överraskande är då att 91 skrivs “nonant ön” istället för “quatre vingt et un” som fransmännen skriver. Men de bodde nära gränsen till Luxemburg och Belgien där siffran nittio har ett eget namn och därmed undviker det krångliga fyra gånger tjugo plus tio. 

Andra vanliga ord är de som anger riktning, tid, familjerelationer eller benämningar på djur, mat eller redskap. Ord som tegelsten, flintsten och skottkärra vittnar om arbete vid kanalen. Kvast, ved, eld, fnöske, rök, dörr, bord kan kopplas till dagliga sysslor i fångenskapen, medan ord som häng med min söta vän, mitt hjärta, kvinnobröst och brännvin antyder att det också fanns pauser i arbetet.  

Av antalet glosor att döma var Lars Rudberg den av soldaterna som hade störst ordförråd. Utöver alla räkneord innehåller hans anteckningar mer än 100 glosor, några ser du på bilden nedan.

Erik Borell har i tabellform ett 25 tal ord på tre språk; franska, svenska och tyska – “Donne moa- gif mig -geben si mig” för att ge ett exempel.

Soldaterna bör ha haft goda förutsättningar att göra sig förstådda även om det säkerligen krävdes tålamod på båda sidor. Här följer ett urval av Nils Råss glosor. Hans stavning fångar i flertalet fall skapligt väl ett korrekt uttal. Kolumnen till vänster, ”korrekt stavning” har jag lagt till.

Svenska	Franska	Korrekt stavning
En bonde	Bisang	Paysan
Högra armen	Bra Droa	Bras droit
Lät up dören	Owre La port	Ouvre la porte
Lät igen dören	Främ la port	Ferme la porte
Kom hit	Wenisij	Viens ici
Jag wil	Sch wole	Je voulais
För dig	Borwo	Pour vous
Hur mycket är Klåkan	Käl öretj	Quelle heure et-il
Talar svenska	Parlär …Swedoa	Parlez Suedois
Hvil du gå med	Afwäk moa	Avec moi
En tjuf	Walör	Voleur
Min bror	Mång frä	Mon frère
Näy min wän	No mona mij	Non, mon ami
en oxe	Böf	Un boeuf
en häst	Siöwall	Un cheval
Kiöt	Labjang	La viande
En qwast	Bailj	Un balai